- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugofemte årgången. 1940 /
199

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Genell, N. Sveriges allmänna biblioteksförening 1915—1940. Historik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERIGES ALLMÄNNA BIBLIOTEKSFORENING I 91 5-1940. 205

finna först och främst en sak att ta fasta på: en trots allt optimistisk och
glatt arbetsvillig inriktning på framtiden.

Slutligen blott ett par ord om illustrationerna. De ha utvalts med bistånd
av Biblioteksbladets båda redaktörer och utgöras — jämte några porträtt
— av en kronologiskt ordnad rad bilder, huvudsakligen ur bibliotekens
byggnadskrönika. Några förklarande ord ledsaga respektive bilder, vilka
alltså icke ha något direkt sammanhang med historikens text utan avse att
parallellt med denna belysa utvecklingen på biblioteksområdet under den
tid det här gäller.

Tanken på en allmän svensk biblioteksförening är givetvis mer än ett
kvartssekel gammal. Säkerligen har det åtminstone snuddats vid den i
samband med vid olika tillfällen välvda planer på sammanslutningar av
mera begränsad karaktär. Själva upprinnelsen till SAB torde vara att
finna i skolbibliotekariekretsar.

))På den första svenska bibliotekskursen för läroverksbibliotekarier, som
hölls i Stockholm 1908 och leddes av dr Valfrid Palmgren, diskuterades
bl. a. ’möjligheten och nyttan av en sammanslutning (t. ex. i form av
förening) av landets läroverksbibliotekarier samt en eventuell sådan
förenings verksamhet’. Diskussionens närmaste resultat blev tillsättandet av
en kommitté, som dock ej synes ha utvecklat någon kraftigare
verksamhet. Men diskussionen kan ej därför sägas ha flutit ut i sanden, ty det
är i viss mån impulser från denna diskussion och över huvud taget från
första bibliotekskursen, som man har att tacka för att frågan om en
biblioteksförening några år senare togs upp pä nytt, denna gång från
flickskolehåll. På det io:de svenska flickskolemötet i Falun 1911 tillsattes
återigen en kommitté för att verka för bildandet av en biblioteksförening,
cn kommitté, som dock av olika anledningar ej trädde i verksamhet
förrän tre är senare.

Det hade efter hand blivit klart, att om en biblioteksförening skulle
bliva av verklig betydelse den ej finge begränsas till ett visst slag av
bibliotek. Den måste liksom den amerikanska biblioteksföreningen och den
norska bli allmän. Inom den borde mötas representanter för alla slag av

bibliotek, de vetenskaphga likaväl som skol- och folkbiblioteken.–-))

(F. Hjelmqvist i Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet, 1915,
s. 33.)

Det omtalas vidare i den citerade berättelsen att de kommitterade frän
1911 efter att ha fått löfte om medverkan av en del personer,
företrädande olika grenar av svensk biblioteksverksamhet, tillsammans med dessa
utsände den inbjudan som ledde till det första allmänna svenska biblioteks-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:20:55 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1940/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free