Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Genell, N. Sveriges allmänna biblioteksförening 1915—1940. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES ALLMÄNNA BIBLIOTEKSFORENING I 91 5-1940. 205
mer att nämnas och som undertecknad därför vill dra en lans för. Det
finns en grupp av medborgare som blivit alldeles bortglömd av
biblioteksfolket, trots att de kanske ha mera behov av läsning än de flesta ■—
jag menar dem som befolka våra fängelser. Var är ett välvalt, välskött
bibliotek mera behövligt än på ett ungdomsfängelse? Var skulle en
kunnig, intresserad ungdomsbibliotekarie kunna göra mera nytta? Nu är det
ju inte så, att böcker helt saknas inom dessa anstalter.
Fångvårdsstyrelsen köper århgen böcker. Men så länge kvalificerad,
biblioteks-utbildad arbetskraft saknas för denna uppgift, så länge komma även våra
fängelser att sakna verkliga bibliotek. Att lösa denna fråga är för SAB
ingen av de största uppgifterna — men säkerligen en av de mest
behjär-tansvärda.
Avslutningsvis skulle jag vilja framföra ännu ett önskemål, nämligen
om ett bättre samarbete, en intimare kontakt mellan de olika grupperna
av biblioteksarbetande inom värt land. Den isolering vari många av
bibliotekarierna på våra specialbibliotek arbeta borde med SAB:s hjälp kunna
brytas. Med den utveckling mot allt större vetenskaplighet som
kännetecknar våra stora stadsbibliotek är klyftan mellan folkbibliotekarier och
i vetenskapliga bibliotek arbetande bibliotekarier ej så stor som mänga —
särskilt av de senare — tro. Denna önskan innefattar en förhoppning om
en lyckosam utveckling av vårt biblioteksväsende mot allt större
effektivitet och enhetlighet.»
Förste bibliotekarien Ingeborg Heintze, Malmö, uttalar i sitt korta svar
förhoppningar om ett »fortsatt fruktbärande samarbete med de övriga
nordiska länderna».
Stadsbibliotekarien fil. dr Hjalmar Lundgren, Norrköping, erinrar om
»den glada optimismen frän de första årens sammanträden», stryker
under den nytta SAB städse kan göra genom att sammanföra
bibliotekarier av olika kategorier och betonar sammanfattningsvis den
huvuduppgift föreningen bör se i att söka »stimulera bildningsarbetet och leda
det in på de nya banor tidsförhållandena kräva».
Åtskilliga detaljer av ganska växlande slag beröras i uttalanden av
stadsbibliotekarien Ragnar Ljung, Skövde, och centralbibliotekarien Wilhelm
Edström, Kristianstad. Representanten för militärstaden Skövde tar bl. a.
fasta på de tillfällen till offensiv på biblioteksfronten som uppstått genom
de militära massinkallelserna. Centralbibliotekarien Edström önskar bland
annat att man från bibliotekshåll mera aktivt söker kontakt med andra
organisationer i tjänst hos olika grenar av kulturarbetet:
naturskydds-och hembygdsrörelserna nämnas bland andra. Ett annat av hans önskemål
är att få Biblioteksbladets recensionsavdelning »mera dagsaktuell», ett
tredje — som ventilerats bl. a. av bibliotekarie Harald Nordström —
gäller ett effektivt samarbete med Radiotjänst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
