Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Från biblioteksfronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BIBLIOTEKSFRONTEN.
SKOLÖVERSTYRELSEN har i sina riksdagspetita föreslagit i stort sett
oförändrade anslagsvillkor under nästa budgetår för de ur folkbiblioteksanslaget
understödda biblioteken. Förslaget innebär en reduktion av understöden med lo %,
vilket alltså i realiteten betyder att nedsättningen av anslagen för kalenderåret 1941
skulle bli dubbelt så stor som motsvarande nedsättning för kalenderåret 1940,
eftersom ju bestämmelsen om 10 ^ reduktion trätt i kraft först dpn i juli i år. Från
reduktion föreslås alltjämt undantagna dels anslagen till truppförbands- och
sjömansbibliotek samt det särskilda centralbiblioteksanslaget liksom anslaget till
vand-ringsbiblioteksförråd vid stifts- och landsbibliotek, dels tilläggsunderstöd nr II.
Vidare föreslås, att frågan om understöd till nya bibliotek fortfarande skall
underställas särskild prövning av Kungl. Maj :t. Beträffande studiecirkelbiblioteken
föreslås den ändringen, att understöd endast skall kunna utgå till sådana
studiecirkelbibliotek, vilkas lokala utgifter uppgått till minst 25 kronor, ej 10 kronor, som
författningen nu föreskriver. Kungl. Maj:t föreslås i undantagsfall kunna tilldela
understöd åt bibliotek, som ha lägre lokala utgifter. Som motivering för förslaget om
höjt utgiftsminimum för studiecirkelbiblioteken anför överstyrelsen dels att en viss
besparing står att vinna, dels att splittringen av biblioteksverksamheten inom en
kommun i ett antal från varandra helt fristående små bibliotek i många fall utgör
ett hinder för ett rationellt biblioteksarbete.
I sin allmänna motivering framhåller överstyrelsen, att reduktionen med hela
sin kraft kommer att drabba bokinköpen, samtidigt som de höjda bokpriserna
ytterligare beskära bibliotekens inköpsmöjligheter. Framför allt är emellertid den
kraftigt stegrade utlåningsfrekvensen ett vägande argument gentemot en utsträckt
nedsättning av statsunderstöden. Den sistnämnda synpunkten har starkt understrukits
av överstyrelsen i ett senare yttrande med anledning av ett förslag av
statskontoret om minst 20 % reduktion för bibliotek i allmänhet och eventuellt en ännu
längre gående reduktion för biblioteken i de större städerna. Förslaget avstyrkes
i sin helhet av överstyrelsen, som bl. a. hänvisar till den exceptionellt kraftiga
stegringen av lånefrekvensen under tredje kvartalet.
LÄNEFREKVENSEN fortsätter nämligen att stiga. Av den statistik över antalet
utlånade band i de svenska stadsbiblioteken under tredje kvartalet 1940, som
överstyrelsen bilagt det sistnämnda yttrandet, framgår, att ökningen i förhållande till
siffrorna för samma period föregående är genomsnittligt uppgår till inte mindre
än 24.7 Störst är ökningen i städer med 5,000—10,000 invånare eller 31.2 ^ och
lägst i städer med under s,ooo invånare eller 11.5 Vid Stockholms
stadsbibliotek är ökningen under kvartalet 26.4 Liknande siffror kan biblioteksstatistikén
över huvud taget inte uppvisa från något föregående är. Den procentuella ökningen
överträffar t. o. m. 1932 års toppresultat — då var dessutom lånestegringen till
stor del att skriva på den nya biblioteksförfattningens konto. För biblioteken
betyder denna tillströmning av låntagare en mycket stark påfrestning både för
personalen och för bokbeståndet. Som bibliotekarien Wieslander framhöll vid SAB:s
årsmöte, tvingas biblioteken redan med nuvarande statsunderstöd att överväga alla
tänkbara rationaliseringsmöjligheter. Vad bokbeståndet beträffar, är en väl avvägd
propaganda för de gamla böckerna, framför allt inom skönlitteraturen, nödvändig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
