Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Wieslander, H. Bibliotekens ekonomi i kristid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLIOTEKENS EKONOMI I KRISTID. 295
goda resultatet. Det sparar också tid för chefen, som vet att han i den frågan kan
vända sig till A., under det att B. är specialist på ett annat område.
Själva kontorsrutinen inskränker sig ingalunda till kunskap i maskinskrivning.
Man skall t. ex. också något så när kunna sköta en skrivmaskin och en
duplice-ringsapparat, kunna skriva en stencil, veta hur stämplar och färgdynor skola skötas
för att ge tydliga avtryck och vara länge, kunna avfatta brev, åtminstone på svenska,
och veta, hur korrespondensen lämpligen skall ordnas, ha någon kännedom om
bokföring o. s. v. Allt detta låter enkelt och det är det också, för den som en gäng
satt sig in i saken.
Hur skulle det vara att i en kommande bibliotekskurs inlägga några timmar
kontorsteknik, som vi alla komma i kontakt med, i stället för något specialämne,
som ;endast i sällsynta undantagsfall kan behöva användas i vanliga folkbibliotek.
Vad som gäller angående organisation inom ett bibliotek gäller naturligtvis i
hög grad angående förhållandet mellan de olika biblioteken. Det finnes många saker
av gemensamt intresse för svenska bibliotek, även om de ha olika uppgifter och
arbetsmetoder — saker, som med en smula organisation och en portion god vilja
skulle kunna bringas till utförande till gemensamt gagn.
Några sådana ha redan kommit till utförande. Jag behöver endast nämna
SAB:s utgivning av tryckta katalogkort, ett företag, vars framgång ju är ett gott
exempel på värdet av ett kollektivt arbete. Vidare d,e utländska
vandringsbiblioteken (F. U. V.), som sedan 1933 inköpt och satt i cirkulation för 68,527:82 kronor
utländsk skönlitteratur. Än vidare folkbibliotekarieföreningens platsförmedling, som
under den jämförelsevis korta tid den fungerat varit av god hjälp för både
bibliotek och personal. Allra senast har tillkommit utgivningen av tryckta kort å
tidskriftsuppsatser, som helt är grundad på samarbete. Sex landsortsbibliotek
katalogisera ett 30-tal allmänna tidskrifter, manuskriptkorten uppsamlas i Örebro,
sändas samlade i större poster till förste bibliotekskonsulenten för granskning av
de föreslagna ämnesorden, varefter tryckning och distribution ombesörjas i Örebro.
Om ytterligare ett antal bibliotek finge i uppdrag att gå igenom, låt oss säga,
ytterligare 30 tidskrifter, skulle denna katalogisering bli än värdefullare, ty det
har sin betydelse, att tidskriftslitteraturen i ökad utsträckning utnyttjas och beaktas.
Det är nämligen klart att vi nu mindre än någonsin ha råd att låta något material
ligga outnyttjat och det är väl inte orätt att påstå att tidskrifterna långt ifrån
användas i den utsträckning som »de förtjäna. Dessa tidskriftskort, som nu
börjat att distribueras, vilja inte på något sätt försöka ersätta den tidskriftsindex,
som redan alltför länge stått på önskelistan vid de svenska biblioteken; de äro
endast att anse som ett experiment än så länge och ett — låt vara blygsamt — försök
att hjälpa till att komma åt materialet i ett antal av de vanligare tidskrifterna.
I detta sammanhang kan det nämnas, att man i Danmark fr. o. m. i är satt
i gäng ett liknande kooperativt företag fast i mycket större skala, för katalogisering
av tidningsartiklar, »Avis-Kronik-Index». Den skall inte närmare behandlas här, då
den är föremål för särskilt omnämnande på annan plats i detta häfte.
Jag skall fatta mig kort beträffande ett annat biblioteksföretag, vilket som
förutsättning har bibliotekens välvilja och samarbetslust, nämligen
Försäljningscentralen. Jag har ingen anledning att klaga på dess utveckling, ty den har varit
god, men jag vill inte underlåta att i detta sammanhang påpeka, att förutsättningen
för dess framgång ligger i bibliotekens solidaritet och att dessa begagna BFC:s
produkter i så stor utsträckning som möjligt. Det kan ha sitt intresse att ta en
titt på t. ex. försäljningen av en sådan förbrukningsartikel som bokkort. De
mindre biblioteken använda i allmänhet den standardiserade typen, medan de större bib-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
