- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
14

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Reference, Language, Dictionaries, Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord A - Adama...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54 ALEXANDKINEK. -ALOE.

filosofer från österlandet, såväl som från
Grekland och Rom, samlades här att
söka lärdom; och utmärkte män i alla
kunskapsgrenar funnos inom dess murar.
Ptolemeus Soter, den förste af denna
konungaslägt, grundade det bekanta mo-
séet, biblioteket, som bestod af 700,000
band, jemte åtskilliga andra utmärkta
inrättningar. Vid drottning Kleopatras
död, 26 f. Kl., föll Alexandria i romar-
nes händer; och slutligen måste det böja
sig för den arabiske kalifen Omars seg-
rande svärd, 645 e. Kl. Staden var
emnellertid fortfarande ej utan betydelse
ända till upptäckten af Goda Hopps-
udden 5497, då denajönk ned till ring-
het. Först i den senaste tiden har den
igen, börjat resa sig, och den präktiga
hamnen erbjuder åter en liflig tafla. Be-
folkningen, en blandning af de mest
skilda nationer, men öfvervägande ara-
biskt-egyptisk, uppgår till omkr. 230,000.
Om stadens forna härlighet vittna tal-
rika ruiner, lemningar efter kolonnader
och tempel samt de berömda obeliskerna,
som helt nyligen flyttats bort öfver haf-
ven att pryda främmande stränder, den
ena till London 5878, den andra till
New-Vork s88o.
Från Alexandria utgick ett betydligt
religiöst inflytande både före och efter
Kristi ankomst. Den judiska literaturen
kom här i beröring med den grekiska
bildningen och påverkades deraf i vä-
sentlig mån, såsom man kan se af Filos
skrifter. Här utfördes enligt traditionen
den grekiska öfversättningen af G. Test.,
som är känd under namnet Septuaginta,
se Bibeln. Judar funnos i Alexandria
redan tidigt i betydligt antal och åt-
ujöto stora friheter. Tidigt vann evan-
gelium insteg i denna verldsstad, Ap.
s8: 24, och snart uppblomstrade här
en lifakraftig församling, enligt tradi-
tionen grundad af Markus, sedermera
berömd för sin kateketskola med lärare
sådana som Klemens och Origenes.
Alexandriner, judar från Alexan-
dria, hade också sin egen synagoga
Jerusalem. Somlige af dem disputerade
med Stefanus, Ap. 6: 9.
Alfeus. 1. Jakob den lilles fader,
Mat. 50: 3; Ln. 6: 55, sannolikt samma
person som den Klopas, som nämnes
Job. 59: 25 såsom man till Maria, Jesu
mnoster? Båda namnen Alfeus och Klo-
pas äro blott olika grekiska omhildningar
af det eb. namnet Chalfai. Se Maria 3.
2. Evangelisten Mattei eller Levis
fader, Mar. 2: 54; jfr Mat. ~: 9.
All, Alla. Att dessa och dylika ord
såsom kvaije, ingen ni. fl. stundom böra
förstås med en viss mnskränkning,
betydelsen af många eller större de-
len, o. s. v., eller å andra sidan ett
fåtal, synes af många ställen både i G.
och N. Test. Jfr t. ex. s M. 7: 54 med
v. 55; 2 M. 9~ 25, 32 med Jo: 5, m5;
sammalunda s M. 45: 57 och Kl. 50:
24, om att man från alla länder kom
till Josef och till Salomo; och i N. T.
Mat. 10: 22; Mar. m: 37 etc. Likaså
Ln. 2: s, hela verlden, d. ä. det ro-
merska riket; Ap. 2: 5, kvaije folk un-
der himmelen, d. ä. många. Jfr äfven
Johannes’ lärjungars ord i Jh. 3~ 26 om
Jesus, »alla komma till honom», och
Johannes’ ord i v. 32, »ingen mottager
hans vittnesbörd», öfverdrifter, å ena
sidan af afundsjukans missnöje, å andra
sidan af kärlekens missmod.
Almodad, en af Joktans söner, 5
M. lo: 26.
Almon, Jos. 25: s8, eller Alemet,
Kr. 6: 6o, preststad i Benjamin; ruin-
orten Almit, n. 0. Om Anatot.
Almon-Diblataim, 4 M. 33: 46,
eller Bet-Diblataim, Je. 48: 22, en af
israeliternas lägerplatser i Moabs land.
Almosa, (af grek. eleemosyne, barm-
hertighet), välgörenhet mot de behöf-
vande, Mat. 6: 2. Både lag och evan-
gelium predikar och inskärper på många
sätt pligten att se de fattiga till godo,
3 M. 59: 9 f.; 5 M. 54: 28; 55: ss;
Job 35: 57; Ps. 45: ~ Ap. 50: 31;
Ro. 55: 25 f.; s Kor. 56: f. Se
Fattiga. Jesus bjuder sina lärjungar att
sälja hvad de hafva och gifva almosa,
Lu. 52: 33, och varnar särskildt för fan-
seiskt skryt vid almosegifvandet, Mat.
6: 2 f.; jfr Lu. ss: 45.
Aln, se Mått.
Abe nämnes redan af Bileamim, som
liknar Israels tält vid m~aloeträd dem
Herren planterat», 4 M. 24: 6; vidare
Ps. 45: 9; Hö. 4: 14. Detta dyrbara
rökverk, som i Europa, dit det dock
sällan kommer, betalas med sin vigt
guld, kommer’ från ett stort träd med
citronluktande ved som växer vildt
Kochin-Kina, kalladt Aloexylon Agal-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:21:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblobok/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free