Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord A - Ararat...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A RAVNA.-ARSSTOaULUS. 27
Araxes’ dal aflade ett besök vid men-
niskoslägtets andra vagga.
Ararat besöktes år 1829 af prof.
Parrot, hvilken efter åtskilliga försök
uppnådde spetsen, sner än 57,000 fot
öfver hafsytan. Spår förefinnas af vulka-
niska utbrott, och år 5840 skakades ber-
get af en olyckabringande jordbäfning.
Aravna, 2 5. 24, eller Ornan, 1
Kr. 21, en jebuse i Jerusalem, som hade
en tröskloge på kullen Mona bredvid
staden. Då efter Davids syndafall pesten
sändes ut af Herren att anställa för-
#ödelse, syntes en engel öfver Aravnas
loge med sin arm lyft mot staden. Da-
vid bekände sin synd och fick genom
profeten Gad befallning att gå dit och
der bygga Herren ett altare. Han lydde,
gick dit och då han framstälde sin be-
gäran för Aravna, som just tröskade
hvete med sina fyra söner, vägrade icke
blott Aravna att mottaga något för tom-
ten, utan erbjöd den åt honom för intet
jemte oxarna till offer och tröskredska-
pen till offerved. David vägrade att
erbjuda Herren något som skulle kosta
honom sjelf intet, och köpte oxarna och
logen för 50 siklar silfver och hela
tomten för 6oo siklar guld, byggde altaret
derpå och offrade Herren bräm]noffer och
tackoffer. Så upphörde pesten, och sedan
offrade David fortfarande på samma plats,
hvarpå slutligen templet byggdes, 2 5.
24: s6 f.; s Kr. 21: 55 f.; 2 Kr. ~: 1.
Arba, stamfader för jetteslägten
Enakim, bodde i Ilebron, som derföre
kallades Kijat-Arba eller Arbas stad,
Jos. 54: 55; 55: 13.
Arbe, se Gräshopj,or.
Arbeels hus, dets. s. Bet-Arbeel.
Ardzar, s 5. 6: 4, se Fikbiilder.
Areopagen, Ap. 57: 59, se Aten.
Aretas, en konung i Arabien, d. ä.
Idumeen, svärfader till Herodes Antipas,
bekrigade denne, för det han förskjutit
sin hustru, Aretas dotter, omkr. 36-37
e. Kl. Härefter torde Aretas hafva intagit
eller fått Damaskus och der insatt den
ståthållare, hvilken sedermera förföljde
Paulus. 2 Klor. 55: 32; Ap. 9: 24 f.
Arf. Ebreernas arflagar voro gan-
ska enkla. Jorden kunde väl pautsättas,
men dock aldrig afyttras och öfvergå
annans ego, 4 M. 36: 7, 9. Se Klangår.
Enda fortfarande rätt till egendom för-
värfvades genom arf. Äldste sonen fick
dubbelt mot de andra, 5 M. 21: 57.
Qvinnor fingo ej ärfva jord; dock, i det
fall att en man ej lemnade några söner
efter sig, fingo döttrarne ärfva - med
det vilkor, att de gifte sig inöm den
stam, till hvilken deras fader hört, 4
M. 27: 8; 36: 8. Sådana döttrar har
man stundom kallat arfdottrar. Det
berättas såsomn något särskildt om Job,
att han lät sina döttrar ärfva lika med
sönerna, Job 42: 55. Dog någon utan
barn, så öfvergick hans jord till när-
maste slägtingar, enligt bestämmelserna
4 M. 27: 9 f. Det var ofta vanligt
att egendomen utskiftades mellan bar-
nen ännu i fadrens lifstid, 5 M. 25: #s6.
Så gjorde ock Abraham, s M. 24: 36;
25: 5. Derföre kunde den förlorade so-
nen ännu i fadrens lifstid begära ut sin
lott af egodelarne, Lu. 15: 52. Skrift-
ligt uppsatta testamenten omtalas först
en senare tid, Ga. 3: 55; Eb. 9~ 57.
Arfaksad, se Arpaksad.
Argob, ett fruktbart ominråde ö. om
öfre Jordan och Galileiska sjön, med 6o
befästa städer, som intogs af den store
hjelten Jair. 5 M. 3~ 4, 5, 54; s Kl.
4: 53. Jfr 7air z, 2.
Ariel. 1. Guds lejon, en af Esras
öfverstar, Esr. 8: s6.
2. Ariel i Es. 29: 5, 2, 7 beteck-
nar kanske Jerusalem såsom den stad
der Guds altare fans; eller kallas Jeru-
salem här Ariel (Guds lejen), sasomn en
af Gud beskyddad stad. Jfr s M. 49: 9.
3. 1 1-le. 43: 15 betecknas med
Ariel offerhällen på altaret, Guds härd,
son] också i samma vers kallas Harel,
d. ä. Guds berg.
Arimatea, den stad, hvarifrån var den
Josef, som i sin nya graf nedladeJesu leka-
men, Mat. 27: 57; Jh. 59: 38. Se Rama2.
Ariok. 1. Konung i Ellasar, Ke-
dor Laomers bundsförvandt, s M. 54: 5.
2. Ofversten för Nebukadnexars
lifvakt, Da. 2: 54, 24.
Aristarkus från Tessalonika, Pauli
snedarbetare, råkade i lifafara vid upp-
loppet i Efesus, men räddades och följde
aposteln på hans sista resa från Troas
till Jerusalem, Ap. s9: 29; 20: 4, och
sedermera på färden till Rom, Ap. 27:
2, och delade äfven hans fångenskap,
Kol. 4: 50; Filem. 24.
Aristobulus, en romare, i hvars
hus funnos kristne, Ro. 16: 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
