- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
34

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Reference, Language, Dictionaries, Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord A - Ararat...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34 ASUPPIM-ATEN.

dinnan i kananeernas afgudatjenst, den
qvinliga motsvarigheten till Baal, hos
assyrierna kallad Is/ar. Såsom Baal före-
stälde den skapande kraften, såvarAstar-
te den mottagande, den födande eller
alstrande, alltså planeten Venus eller ock
månen, allt eftersom Baal ansågs vara
upiter eller solen. Såsom maugudinna
framstäldes hon stundom behornad; det
var åt denna »himmeZens drottning» de
ebreiska qvinnorna offrade rökelse och
kakor, Je. 7: 18; 44: 17 f. Hennes
dyrkan var förenad med liderlighet och
äfven menniskooffer. Vid Israels hof
bespisades en tid hundratals Astartepro-
feter, i K. i8: 19. Jfr K. ii: 5; 1
S. 7: 3; 2 K. 23: 7. På dessa och
flera andra ställen i Sv. star för Astarte
och Astartebilder ordet »Zund», 5 M. 7:
Tyriskt mynt med bild af Astarte.

~ Do. ~: 7; 2 K. 23: 14. Så i 2 K.
21: 7 Zundagud, d. ä. Astartebild.
Astartebilderna voro vanligtvis trädstam-
mar, som man fäste i jorden, ibland så
stora att veden af dem räckte till ett
brännoffer, Do. 6: 26, Lagen förbjöd
uppsättande af Astartestoder af hvad
trä som helst, 5 M. 16: 21. Men till-
ochmed de store trotsade Herrens bud.
Drottning Maaka hade en vederstygg-
hg bild af Astarte, x K. 15: 13, och
konung Manasse uppsatte en Astartebild
tillochmed i sjelfva templet, 2 K. 21: 7.
Asuppim, Kr. 26; 15. Huset Asup-
pirn, rättare »förrådsbuset».
Asuri, 2 S. 2: 9, dets. s. Gesuri eller
Gesur? eller dets. s. Asers stam?
Atad, en tröskplats öster om Jor-
dan der Josef anstälde 7 dagars sorge-
fest efter sin fader, hvadan platsen af
kananeerna kallades Abe? -rnizraim, d. ä.
egyptiernas sOrg, M. 50: 10 f. Ännu
dag phigar man i vissa trakter af
Synen hålla dödskiagolåten på den
utanför byn belägna tröskplatsen i ett
tält af svart gethår.
Atalja, Ahabs dotter, äktades af Ju-
dakonungen joram och införde Baa1~
dyrkan i Juda. Sedan hennes son Ahasja,
regerande konung efter sin fader, blifvit
dödad af Jehu, inkräktade hon tronen
och hade, om ej den unge Joas blifvit
räddad af sin faster Joseba, lyckats i sitt
försök att utrota hela Davids slägt. Se-~
dan hon regerat 6 år, 884-878 f. K.,
fick hon lida sitt straff, då den af Jo-
jada uppfostrade Joas blifvit frarnhafd
# för folket och invigd till konung, 2 K.
8: x8; Ix; 2 Kr. 21:6; 22: 2, der hon
kallas Omris dotter, d. a. sondotter.
Atarot eller Atrot, d. ä. kronor~
namn på flera städer. 1. Ett par stä-
der i Efraim, Jos. i6: 2, 7; den förra.
kallas äfven Atarot-Addar, Jos. 16:5;
nu ruin Atara, en mil n. om Jerusalem.
2. Atrot-Bet-Joab, stad i Juda.
Kr. 2: 54.
3. 1 Gads stam låg ett annat Ata-
rot, 4 M. 32: 3, 34; nu ruin Attar/~s~
ö. om Döda hafvet; samt ett Atrot-So-
fan, 4 M. 32: 35; dess läge är obekant.
Aten, hufvudstad i landskapet At~
tika i Grekland, verldsberömd såsom
hufvudsäte för grekisk bildning och
konst, låg vid saroniska viken omkring
1/2 mil från kusten mellan floderna Ke-~
fissus och Ilissus. Staden var byggd pa
flere kullar, af hvilka den högsta var
borgen eller Akropolis, som blott från
vester var tillgänglig genom Propyleerna,
der marmortrappor ledde mellan tempel
och konstverk upp till kullens topp~
som pryddes af Pallas Atenes (eller Mi-
nervas) tempel till venster och till höger
af Partenon, den grekiska byggnads-
konstens blomma, af hvitglänsande mar-
mor, ett mästerstycke, som ännu i dag
genom sina ruiner väcker beundran.
Der stod äfven på en hög piedestal en
bronsstaty af stadens skyddsgudinna Mi~
nerva, hvars hjelm på flere mils afst~nd
glänste de sjöfarande till mötes. Rykt-
bar var äfven mästaren Fidias’ bjidstod
af Atene, af guld och elfenben, som.
var uppstäld i Partenon. På sydvestra
sluttningen af Akropolis låg den rym-
liga Dionysii-teatern, derinvid Odeon;
på andra sidan 1~g Prytaneum, der för-
tjente medborgare hade fritt bord. Strax

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:21:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblobok/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free