Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord A - Avva... - Uppslagsord B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 AVVA. -aAAL.
non och Antilibanon, ssu blott en ringa
arabisk by, kallad Baalbek, särskildt be-
ryktad för sina härliga och storartade
ruiner, isynnerhet lemningarne efter
trenne väldiga afgudatempel från den
romerska tiden eller ännu äldre. Det
största af dem hade med sina gårdar
och pelargångar en utsträckning af 5,000
fot från öster till vester. Af de talrika
kolonnerna står ett ej obetydligt antal
ännu qvar, somliga ända till 7 fot
diameter, 62 fot höga utom friserna af
nära 54 fot. Templen voro uppförda
på en grund, som res te sig 40 å 50
fot öfver masken. Dessa fornlemningar
»likna dem i Aten genom sin lätthet,
men stå långt öfver dem genom sin
kolossala storlek; de äro väldiga och
tunga såsom Tebes ruiner, men öfver-
träffa dem i luftighet och behag.» #
Avva, se Ivva.
Avvim eller Avviter, 5 M. 2: 23,
ett urgammalt folk, som före Abrahams
tid bodde i sydvestra Palestina, »bodde
byar allt intill Gasa>~, tilldess feliste-
erne kommo och förgjorde dem. Qvar-
lefvor funnos dock af dem i senare ti-
der, Jos. 53: 3.
2. En stad i Benjamin, Jos. 58: ~.
Axmånad, se Månade,-.
Azot, se Asdod.
B.
Baal, d. ä. herre. 1. Den förnämsta
manliga gudomligheten hos kananeerna
och fenicierna, den alatrande men också
åter förstörande naturkraften, hvilken
dyrkades under åtskilliga vexlande for-
mer och gestalter, likasom dess qvinliga
motsvarighet, gudinnan Astarte. Ofver-
hufvud taget var det väl solen, som
dyrkades under namnet Baal; kanske
också planeten Jupiter. Den syriska
formen af namnet Baal är Beel (se
nedan Beelsebub); den babyloniskt-assy-
riska är Bel, Es. 46: s; Je. 50: 2; 51:
44. Namnuet Baal ingick i n]ånga feni-
ciska namn såsom 1-lannibal = Baals
nåd, Asrubal Baals hjelp, Etbaal =
Med Baal, s Kl. 56: 31, o. s. v. Fler-
talet Baalim, d. ä. Baaler (herrar), hän-
tyder väl på gudens olika karakter och
olika afbildningar, 5 5. 7: 4; 2 Kr.
24: 7. Baals dyrkan, som var förenad
n]ed de skändligaste laster, otukt, men-
niskooffer o. d., 4 M. 25: 3 f.; Je.
59: 5, började redan under Moses lifs-
tid att intränga i Israel, 4 M. 25, ocls
under följande tider upprepades detta
affall, med vissa nellantider af bot och
bättring, både tätt och käckt, Do. 2:
ss; 3: 7; To: 6. Vi läsa om Baals-
Ba,döeks ruina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
