- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
40

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Dictionaries, Language, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avva... - Uppslagsord B - Babels land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ur dessa ruinhgar har man under
de senaste rtiondena framgrft tusentals tegelstenar fulla med inskriptioner
af kilskrift, hvars bokstafstecken best
af streck, kilar och viggar frenade p
en mngd olika stt. Se Tegel. Med
mycken mda och med hjelp af likaledes
uppgrfda tabeller, med samma texter
affattade p flere olika sprk, msevis
frklarande hvarandra, hafva de lrde
lyckats lsa dessa kilskrifter, s att nu
f vi frn de ur tusenriga grafvar uppstndna tegelstenarne
hra Nebukadnezar och andra Kaldeens store frtlja
sina bedrifter och gifva vr gamla bibel
underbara bekrftelser. Srskildt gller
detta i afseende p frgan om hvilka
landets frste bebyggare voro. Enligt
bibeln vardt Babel frst bygdt och odladt af Nimrod, Kus’ son. Tegelstenarne
visa oss ocks tydligt att fre den semitiska odlingen i Kaldeen gick en annan
kultur af mycket lderdomligare art, hvilken betjenade sig af ett sprk som alls
icke r semitiskt (beslgtadt med eb.
och arab.) utan tydligen hnvisar p
turkiskt-tatariskt ursprung. Det var akkadiernas folk, som frst skapade den kal
deiska odlingen; det var ock de som
uppfunno kilskriften. Det var de som
grundade de bde af tegelstenarna och
af bibeln omtalade stderna Uru (Ur,
1 M. ??: 28), Arku (Erek., 1 M. 10:10),
Babilu (Babel), jemte flere andra. Till
detta s.k. protokaldeiska, icke semitiska element slt sig sedan, redan i 3
rtusendet f. Kl., det semitiska elementet, kommande frn Arabien och smningoam kmpande sig fram fver det
frra, lrande sig dess skrift och inhemtande dess bildning, men likvl tagande
magten till sig. De senare semitiske
herskarne efter 1500 f. Kr. kalla sig
inskrifterna konung af Sumir (Sinear?)
och Akkad, en benmning, som hnvisar p detta den babyloniska nationalitetens dubbla ursprung.

Babels ldsta historia fylles af Berosus, en infdd skribent, med tre dynastier; frst 49 kaldeiska konungar under 458 r; derp 9 arabiska konungar
under 245 r, och slutligen 49 assyriska
konungar under 526 r. Ngon bestmdare vetskap om de babyloniska konungarne f vi frst efter 747 f. Kl. Den
Ptolemeiska kanon upprknar Babels
monarker i ordning med hvars och ena
regeringstid frn Nabonassar r 747 f. Kr.
till den siste persiske konungen som
strtades af Alexander 335 f. Kr. Med
Nineves fall 625 f. Kr. var det Babylon
blef en verldsmagt. Konungarne i detsamma voro: Nabopolassar, 625 f. Kr.
Nebukadnezar 604, Evilmerodak 560,
Neriglissar 559, Laborosoarchod 556,
Nabonid (i inskrifterna Nabunahid) 555538 f. Kr. Nu fll Babel fr mederna
och perserna under en gstabudsnatt,
derigenom att flodens vatten leddes bort
och ppnade vg fr fienden att bryta
in fver det berusade folket, enligt Jeremias profetior, 55: 35, 39; jfr Es. 25:
5-9. D efter Alexanders dd residenset flyttades till Antiokia, sjnk Babel ohjelpligt ned och har sedan dess
varit en stenhop, Je. 55: 37, der alla
nejdens stammar hemtat tegel till att
bygga sina stder.

Babels land, Je. 55: 29, eller Babylonien, motsvarande ungefr den nuvarande turkiska provinsen hak Arabi,
onfattade lglandet vid Evfrats och Tigris’ nedre lopp mellan Assyrien i norr
och Persiska viken i sder. Dess ldsta
namn var Sinear, 1 M. 10: ??; Da. 1:
2, och i senare tider kallades det ofta
Kaldeen eller kaldeernas land, Je. 24:
5; 25: 12; 50: 8; Hes. 12: 13. Det
r ett jemnt, stenlst lgland, utan alla
berg och hjder, och ymnigt vattnadt
af de bda flodernas fversvmningar,
hvilka i forntiden, d vattnet genom en
mngd kanaler tillbrligt afleddes och
frdelades lika fver de feta flten, gjorde
Babylonien till ett utomordentligt fruktbart land. De yppiga hvete- och kornflten gfvo 2 300:de kornet, hirs och
sesam vxte upp som trd, och af de
otaliga dadelpalmskogarne fick man icke
allenast fda utan fven honung och vin.
Bristen p virke ersattes af ett outtmligt
frrd af tegeljord, som brndes till tegel eller torkades dertill i solen. Bindemedel erhll man i de talrika nafta- eller
jordbeckskllorna. Detta fruktbara land.
som en gng var fullt af stder och arbetare, r nu till strsta delen en demark af krr och moras. Es. 14: 23.


Babylon, det nytestam. namnet fr
Babel, Mat. 1: 11. Petrus helsar frn
en frsamling i Babylon, 1 Pe. 5: 13.
Sannolikt br dermed frsts det gamla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:13:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblobok/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free