- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
44

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avva... - Uppslagsord B

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44 aAsUNFEsTEN.-BEEa-sEaA.

signal i krig, Jos. 6: 4, 20; Je. ~: 5
6: s, vidare till förkunnande af högtider
t. ex. jubelåret, 3 M. 25: 9, samt iall-
snänhet vid gudstjensten för att förkunna
Herrens lof, Ps. 550: 3. Likasom la-
gens utgifvande skedde underbasunaljud,
2 M. 59: s6; Eb. 52: 59, så skall ock
den sista basunen ljuda till uppståndelse
och dom, Sak. 9 54; s Klor. 55: 52;
Tes. 4: s6. Om de sju sista basu-
nerna, se Up. 8: 2 f.
Att stöta i basun för sig vid almo-
sors utdelande efter fariseers sätt för-
bjudes i Mat. 6: 2.
Basunfesten eller basunklangens
dag (Sv. Blåsandets helga sabbat eller
Trumpetandets dag); så kallades den
sjunde månadens första dag, den 5 Tisri
(Oktober), emedan den utblåstes med
starkt ljudande basuner. För dess be-
lighållande voro särskilda brännoffer och
spisoffer förordnade. Den skulle firas
somn en sabbat, med upphörande af ar-
bete och med en högtidlig sammankomst.
3 M. 23: 24; 4 M. 29: s f. På denna
nymånad började de från Babel åter-
komne att åter fira ordentlig offertjenst,
Esr. 3: 6, och vid samma högtid hölls
på Esras tid den högtidliga lagföreläs-
ningen, Ne. 8: s f. Allt detta torde
hafva bidragit till att denna fest efter
fångenskapen kom att betraktas som en
nyårsfest, hvilket dekm ursprungligen ej
var. Jfr Månader, Ar.
Bat, se Mått.
Batseba, Eliams dotter, Urias hu-
stru, 2 5. ss: 3 f., som kränktes af Da-
vid och vardt hans hustru, sedan hen-
nes man stupat i kriget, lemnad i stic-
ket af sina män på konungens befall-
ning, blef moder till Salomo, hvars tron-
följd hon sökte betrygga, s Kl. 5: s~f.
Beck eller jordbeck, d. ä. asfalt,
som brukades till sammnankittning af mur-
tegel, bestrykning af farkoster o. s. v.,
2 M. 2: 3, fans enligt s M. 54: 50 ym-
nigt i dalen Siddim och enligt s M. ss:
3 i Babylonien. Ännu i dag uppkastas
asfalt från Döda hafvets botten, och Ba-
bels ruiner vittna om asfalten såsom ett
det fastaste n»urbruk.
Bedan nämnes af Sansuel, 5 5. 52:
s, såsom en domare i Israel mellan
Gideon och Jeftah; sannolikt dens. s.
Barak. Man gissar ock på Jair eller
Abdon.
Bedellion, ett af Havila-landets al-
ster, s M. 2: 52, med hvars utseende
mannat jemföres i 4 M. 5 5: 7, anses
vara: den aromatiska kådan af något träd,
kanske Amyris Agallochum, som växer
kring Persiska viken och på åtskilliga an-
dra ställen. Den är genomskinlig, bitter
till sm~ken, men sprider vid förbränning
ett angenämt doft. En annan åsigt är, att
Bedellion skulle varit något slags perlor.
Beeljada, s Kr. 54: 7, en af Da-
vids söner, kallad Eljada i 2 5. 5: s6;
5 Kr. 3: 5.
Beelsebub, Flugherre, Beelsebul,
Dyngberre, Mat. so: 25, se under Baal.
Beer, brunn. 1. En ökenstation
Moab, der folket fick vatten och lofvade
Gud, 4 M. 25: s6, kanske samma ort som
Beer-Elim eller Brunnen Elim, Es. 55:8.
2. Stad i Juda, dit Jotam flydde
undan Abimelek, Do. 9~ 25.
Beerot, brunnar, stad i Benjamin
nära Gibeon, Jos. 9: 57; 2 5. 4: 2 f.;
anses vara byn Bire, en vatturik ort m~l
8oo my. 5 mil n. om Jerusalem; första
hållet vid vägen till Nablus.
Beerot-Bene-Jaakan, se Bene-
7aakan.
Beer-Seba, eb. sjubrunez eller eds-
brunn (Sv. Berseba eller Bersaba), en ort
som fiek sitt namn efter den brunn Abra-
ham gräfde och de sju lam han slagtade
då han knöt förbund med Abimelek, i
M. 25: 27 f., samnt vidare efter den
brunn Sibea (Sv. Saba), som Isak der
gräfde, s M. 26: 33. Beer-Seba låg vid
Klanaans sydligaste gräns, Dan vid dess
nordligaste; deraf det vanliga uttrycket
»från Dan till Beer-Seba» för att be-
teckna hela landets längd, Do. 20: s.
Här uppehöllo sig ofta Abraham, Isak
och Jakob, s M. 22: 59; 26: 23; 28:
50; 46: s. Här planterade Abraham
träd och åkallade den evige Gudens
namn, s M. 25: 33. Den stad som här
uppstod, gafs först åt Juda och sedan
åt Simeon, Jos. 15: 28; i9: 2. Här in-
satte Samuel sina söner till domare,
5. 8: 2. Elia hvilade här under sin van-
dring till Horeb, s Kl. 19: 3. 1 Ussias
tid var här ett säte för afgudadyrkan,
Am. 5: 5; 5: 54. Efter fångenskapen
befolkades orten åter af judar, Ne. ss:
27 f., och var lång tid e. Kl. ej obe-
tydlig. Dess ruiner finnas ännu med nam-
net Bir el Seba vid öknens rand 4 mil

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free