- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
56

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord B - Bibeln...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Af N. T:s böcker gafs första
rummet åt de fyra evangelierna i den
ordning vi känna dem; derefter sattes
Apostlagerningarne. Af epistlarne satte
den österländska kyrkan de s. k. allmänna
först, derefter de paulinska. Den
vesterländska kyrkan följde en omvänd
ordning. Sist kom Uppenbarelseboken.
Man komme ihåg, att bibelböckerna
ofta stå i en annan ordning än den som
enligt tidsföljden vore den rättaste. Så
står t. ex. i G. T. Daniel före Osea,
ehuru denna tillhör en betydligt äldre
tid, och i N. T. står Romarebrefvet
främst bland Pauli bref, ehuru visst ej
till tiden det första o. s. v.
[1]

Att de helige författarne, som skrefvo
ned den Eviges uppenbarelser och
frälsningsgerningar under ledning af den
helige anden, Kristi ande, 2 Tim. 3:
16; 1 Pe. 1: 11; 2 Pe. 1: 21, dock
dervid äfven begagnade sig af den
flitiga forskningens hjelp samt af
hvarjehanda skriftliga uppteckningar och
urkunder från äldre tider, är uppenbart.
Se Lu. 1: 3. Detta gäller isynnerhet
om dem som skrifvit det G. T. Blott
sällan äro de uttryckligen namngifna.
Följande så begagnade källskrifter
särskildt märkas.

Boken om Herrens krig nämnes i 4
M. 21: 14 f., ur hvilken anföras några
poetiska stycken rörande ökenvandringen.
Ur samma bok är sannolikt äfven
det hemtadt som i v. 27 f. anföres såsom
»sjunget af skalderna».

Den frommes bok anföres i Jos. 10:
13 såsom källa för berättelsen om
solens stillastående, och i 2 S. 1: 18 för
Davids klagoqväde öfver Jonatan.
Historiska källskrifter äro vidare:

Krönikan om Salomo, 1 K. 11: 41;

Krönikan om Israels konungar, 1
K. 14: 19;

Krönikan om Judas konungar, 1 K.
14: 29, hvilka icke äro de nu i Bibeln
befintliga Krönikoböckerna, som
författades senare, utan äldre historiska
urkunder, jfr 2 Kr. 16: 11; 24: 27 etc.;

Siaren Samuels, profeten Natans och
skådaren Gads krönikor till Davids
historia, 1 Kr. 29: 29;

Profeten Natans krönika; Ahias,
silonitens, profetia
samt Jeddis,
siarens syner om Jerobeam, Nebats son,
alla tre
hörande till Salomos historia, 2 Kr. 9: 29;

Profeten Semajas och siaren Iddos
krönikor
till Rehabeams historia, 2 Kr.
12: 15;

Profeten Iddos historia om Abia, 2
Kr. 13: 22;

Jehus, Hananis sons, krönika till
Josafats historia, 2 Kr. 20: 34;

Profeten Esaias, Amoz’ sons, skrift
om Ussia, 2 Kr. 26: 22, och hans syn
om Hiskia, meddelad i Boken om
Judas och Israels konungar,
2 Kr.
32: 32;

Hosais krönika om Manasse, 2 Kr.
33: 19;

Klagosångernas bok, 2 Kr. 35: 25,
en samling klagoqväden af Jeremia och
andra sångare och sångerskor, ej att
förvexla med »Jeremias klagovisor».

Vidare är klart att för affattandet af
de långa slägtregistren, t. ex. i 1 Kr.
1-9, m. fl. st., de vidlyftiga
landtmätnings- och jordindelningskapitlen med
deras gränsbestämmelser och listor öfver
en mängd städer och orter såsom i Josuas
bok, måste författarne haft att tillgå
en betydlig mängd af förteckningar och
originalhandlingar, författade på ort och
ställe. Enligt 4 M. 33: 2 förde sålunda
Mose anteckningar öfver lägerställena
under ökenvandringen, och i Jos. 18:
4 f. berättas att Josua lät upprätta en
karta i sju delar öfver vestra Jordanlandet,
– den äldsta atlas historien vet
om. Jfr äfven 2 Kr. 35: 4.

Bibelns böcker voro icke från början
indelade i verser och kapitel, såsom
vi nu hafva dem för oss. I likhet med
de flesta andra skrifter från forntiden
voro de skrifna i ett sammanhängande
helt, med stora bokstäfver, utan
skiljetecken och tillochmed utan åtskilnad
mellan orden och utan aktgifvande på
att orden voro jemnt afdelade på raderna.
[2]
En ungefärlig föreställning om
huru texten i en bibelbok i forntiden


[1] »Apokryfiska nya testamentet» kallar
man en mängd diktade evangelier, historier och
bref, till stor del af ett fabelaktigt och tarfligt
innehåll, författade efter evangelisternas och
apostlarnes tid. Några af dem äro dock af ett
visst värde, såsom Klemens’ bref, Ignatu’ bref,
Hermas’ herde.
[2] Om den s. k. alfabetiska ordningen i vissa
psalmer etc. se under Poesi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free