- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
62

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Dictionaries, Language, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord B - Bibeln... - Bok, Böcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62 aOKIM. -aaEFvEN.

Konsten att skrifva och läsa i bok
var förvisso mera allmän hos Israels folk
än hos många andra af forntidens na-
tioner. Sådana lagbestämnmelser som
5 M. 6: 9; 55 20 24: 5 f., om lag-
buöens uppskrifvande på dörrträna och
om skiljobref, tyda säkert derpå. Jfr
Es. 50: 59; 8: 5~ 30: 8; Hab. 2: 2.
Att icke konsten var allas, lika litet då
som nu, synes af Es. 29: s s f.; men
den var ej så sällsynt som man skulle
tro. 1 Do. 8: 14 berättas att Gideon
tog tillfånga en dräng från Sukkot, hvil-
ken uppskref för honom namnen på 77
personer i staden.
Lifvets bok, Fil. ~: 3; Ps. 69: 29;
Up. 21: 27, är ett bildligt uttryck som
kanske är lånadt från de judiska slägt-
registren, ur hvilka de dödas namn blefvo
utstrukna. Jfr Es. ~: 3 och Moses bön
2 M. 32: 32, »förlåt dem deras synd,
eller ock stryk ut mig ur din bok »
Att »äta en bok> är att tillegna sig
dess innehåll. Sanningsordet är själens
föda; derföre säger Jeremia: »Jag fann
dina ord, och jag åt dem (eb.), och dina
ord blefvo mitt hjertas glädje och fröjd»,
Je. m5: s6. Jfr He. 3: s f.; Jh. 4: 14;
Up. 10: 9. Jfr om Papyrus, under Rö, 4.
Bokim, de gråtande, ett ställe, dit
Herrens engel kom från Gilgal och
förebrådde folket deras olydnad, talande
till alla Israels barn, så att »folket hof
upp sin röst och gret s, hvaraf orten fick
sitt namn, Do. a: 5, 5.
Boleri och horeri beteckna i skrif-
ten icke blott köttaligt umgänge af syn-
dig beskaffenhet, 5 M. 23: 57; U-p.
22: 15, utan äfven iallmänhet afguderi
och otro; så liknas i He. s6 den ju-
diska församlingen vid en ung flicka,
som växer upp till jungfru och genom
förbundet äktas af Jehova. Då hon
bryter sin tro och går efter afgudar, be-
straffas hon för bor och boleri, Je. 2: 2o;
Os. 3: s. Möjligt är att dessa uttryclc
också afse den med afgudatjensten ofta
förenade otukten. Hes. 23: 36 f., 49.
Bolstad, jordagods, Jh. 4: 5.
Bord omnämnes stundom som enmö-
hel i huset~ 2 Kl. 4: 10, etc. Sannolikt är
att de gamla ebreernas matbord var af
samma art som det nu hos österlandets
folk brukliga: ett på marken utbredtstyc-
Ice läder, stundom med ett litet lågt bord
på midten deraf. Se Mat och dryck.
Borgen. Då ingen handelsrörelse
ännu kom i fråga, gaf ej lagen några
föreskrifter om borgensförbindelser. 1
Salomos tid voro förhållandena ändrade,
så att borgen för skuld var en ingalunda
ovanlig sak, Or. 6: 5; ss: s5. »Dåre
är den som handen räcker och går
borgen för sin nästa», 17: s8.
Borttagenhet eller förlamning, to-
tal eller partiel, var en af de sjukdo-
mar, som vår frälsare helade med ett
ord, Mat. 4: 24. Af detta slag var den
åkomma, som plågade höfvidsmannens
tjenare, Mat. 8: 6, så att han var döds-
sjuk, Lu. 7: 2, kanske den s. k. para-
lysis agitans> i hvilken patienten aldrig
för ett ögonblick kan vara stilla, annat
än under sömnen. Den hopkrumpna
qvinnan, Lo. s3: ss, led troligen af för-
lamning; så äfven den i Mar. 3: 5 om-
talade mannens borttvinade hand.
Bozez och Sene, två fjell i passet
mellan Mikmas och Geba, s 5. 14: 4 f.
Bozra. 1. Hufvudstad i Edom,
derifrån Jobab var, en af landets äldsta
konungar, s M. 36: 33; Kr. 5: 44;
nu blott en by, benämd Busaire, mellan
Petra och Döda hafvet, Es. 34: 6; 63:
5; Je. 49: 13, 22; Am. 5: 12.
2. Bozra i Moab, Je. 48: 24, är
troligen det hos greker och romare om-
talade Bostra, hufvudstaden i Havran.
Detta Bostra, beläget på en i strategiskt
hänseende vigtig punkt vid foten af
Havranberget, var under romarne huf-
vudstad i landskapet »Arabien»; förskö-
nades af Trajanus och stod på Konstan-
tins tid i hög blomatring. Orten är nu
obetydlig, bebodd af 30-40 familjer;
men fornlemningarna äro vidsträckta och
storartade; den bibehåller det gamla
namnet Bozra. Man vill göra sannolikt
att det är här vi böra söka levitstaden
Beestera, Jos. 21: 27, äfven kallad
Astarot, 5 M. 5: 4, eller Astarot-
Karnaim (»den tvåhornade Astarte»,
jfr Astarte), 5 M. 54: 5, konung Ogs
hufvudstad i Basan, bebodd af jettar,
och sedan anvisad åt Manasse, Jos. 53:
31. Namnet antyder att här varit ett
säte för Astartedyrkan. Somlige mena
att detta Astarot eller Beestera är att
söka vid ruinorten Tel Aschtere mera
vesterut från Bozra.
Brefven i forntiden hade ofta lika-
som böckerna utseendet af en rulle, 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:13:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblobok/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free