- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
69

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bårar... - Uppslagsord C-D

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CESAREA FILWPI. -cvPREsSEN. 69

Cesarea (se nedan) kallas Cmsarea Pa-
lestinm -, och biskoparne i Jerusalem
lydde under dem i Cesarea. En af desse
var kyrkohistorieskrifvaren Evsebius.
Efter upprepade eröfringar och plundrin-
gar af korsfarare och turkar bar Cesa-
rea nu i 6oo år legat öde, och af He-
rodes’ stolta teatrar, borgar och hamn-
byggnader fns endast ruiner qvar. Ara-
berna kalla dem ännu Kaisarie.
Cesarea Filippi, stad vid Palesti-
nas nordligaste gräns nära Jordans öst-
ligaste källa, i en skön, rikt bevattnad
nejd på södra sluttningen af Hermon,
kanske samma ort som det gamla Baal-
Herman, Do. 3: 3; nu en liten by kallad
Banias, af det gamla grekiska namnet
Paneas, som orten benämdes efter den
här befintliga herdeguden Paus grotta.
Här frambryter mellan vildt nedramlade
klippstycken den silfverklara strömmen
Nahr Banias, som längre ned förenar
sig med källfioden Leddån och bildar
J ordan. Staden fick sitt namn efter te-
trarken Filippus, som utvidgade och för-
#skönade honom. Såväl i detta Cesarea
som i det nyss nämda firade Titus Je-
rusalems förstöring med blodiga fester,
vid hvilka fångna judar prisgåfvos åt
vilda djur. - Det var i denna undan-
gömda bygd som Herren jesus efter en
enskild bön, Ln. ~: 58 f., första gången
frågade sina lärjungar hvad de tänkte
om hans person, och med vittnesbördet
om sin gudomlighet förenade förutsä-
gelsen om kors och lidande, Mat. i6:
13 f.; Mar. 8: 27 f.
Cilicien, sydöstligaste landskapet
Mindre Asien, ge nom de höga Taurns-
bergen skildt från Klappadocien och Ly-
kaonien i norr, och genom berget Ama-
nos från Synen i öster. 1 vester grän-
sade det till Pamfylien, och i söder till
Medelhafvet. Mellan de höga bergen
sträcka sig härliga dalar med nästan
tropiskt klimat. Befolkningen var af
syriskt-semitisk ras, sedan Alexanders tid
blandad med grekiska kolonister. Efter
att hafva hört under olika verldsvälden,
assyrier, kaldeer, perser, blef landet slut-
ligen år 64 e. Kl. romersk provins. Lan-
dets hufvudstad och den kejserliga le-
gatens residens var den glänsande sta-
den Tarsus, Pauli födelseort, Ap. 9: 5;
21: 39. De ciliciske judarne hade också
sin egen synagoga i Jerusalem, Ap. 6: 9.
Urinvånarne, som för greker och judar
(Irogo sig tillbaka uppåt bergen, voro
illa beryktade såsom ett rofgirigt slägte,
och ett gängse ordspråk var, att de tre
värsta Kl voro Klilicier, Klappadocier och
Kreter. Från Antiokia kom kristendo-
men snart öfver till Cilicien, Ap. 15: 23.
Paulus gjorde der flera besök, ~: 30;
15: 25; 15: 41; Ga. 5: 21. På resan
fråms Cesarea till Romn färdades han ännu
en gång förbi fädernekusten, Ap. 27: 5.
Cymbal, se Musik.
Cyperblomman, (eb. Kafer, arab.
Alhenna), en omkr. so fot hög buske,
Lawsania inermis af Lythraria-familjen,
med välluktande hvitgula blommor idruf-
lika klasar, hemma i Ostindien, Persien,
Synen och Egypten. Egyptiskorna buro
dessa blommor i barmen, och arabiskorna
färga naglar, fingerspetsar, ansigte och
fötter med det af växtens blad beredda
sminket. Ibland ser man flickor, som
bafva händerna så målade med henna,
att det ser ut som vore de klädda
vantar. Man tror det är denna växt som
afses i Hö. 5: 14; 4: 53 (Sv. kofer, cyper).
Cypern, den för sitt härliga klimat
och sina frukter så beprisade ön i nord-
ostra hörnet af Medelhafvet mellan Ci-
licien och Synen, var kanske redan af
de gamla ebreerna känd under namnet
Klittim, s M. 50: 4; Es. 23: 5, 12 (se
Rittim). Cypern kom 333 f. Kl. under
Alexanders välde och blef 58 f. Kl. ro-
mersk provins. Cyprioterne voro kände
för veklighet och vällust. Deras för-
nämsta gudomlighet var Venus, som dyr-
kades under namunet Cypris och hade ett
berömdt tempel i Pafos. On var berömd
för vin, honung, olja, hvete, ädelstenar,
en mängd metaller, deribland koppar,
son’s efter denna ö fick sitt namn ces cy-
prium, kyprisk malmrm, samt skeppsvirke,
Ile. 27: 6. Äfven på Cypern bodde
många judar; evangelium fördes till dem
rätt snart, Ap. II: 19. Det var cypriske
och cyreneiske män som först predikade
evangelium för grekerna i Antiokia, 5 5:
20. Från Cypern voro Barnabas och
Muason, Ap. ~: 36; 21: sf. taulus
och Barnabas predikade här evangelium,
Ap. i~: 4 f. Sedermera gjorde Barnabas
och Markus här ett besök, 55: 38 ~
Cypressen, Hö. 5: 57, eb. berot,
berosch (i Sv. ofta furu, gran), ett ståt-
ligt barrträd med varaktig, välluktande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free