Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bårar... - Uppslagsord C-D
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nAGsICEsA -DAMASKES. 71
1/ /
(
Assyris~. ~>agon bild.
heten tmll Darron vas ~rudmnnan Derketo,
som ocksa afbmldades s fisklmk gestalt.
Hon dyrkades som ett slags kärleksgu-
dinna, och till hennes ara underhöllos
särskmlda helm a fiskar m en dam nära
Askalon Lsknande belaten funnos äf-
ven hos andra forntmda folk och en dylik
gestalt dyrkas än i dag i Indien sasom
en af guden Visbn iis uppenbarelseformer.
Dagsresa, se Mått.
Dalmanuta, en ort nära Magdala
norr om Tiberias vid Gennesarets vestra
strand, Mar. 8: 50; Mat. 15: 39.
Dalmatien, ett landskap ö. omn
Adriatiska hafvet, somn besöktes af Titus,
2 Ti. 4: 50.
Dalporten, 2 Kr. 26: 9, en af Je-
rusalems portar.
Damaris, en qvinna i Aten, som
jemte andra omvändes till tron genomn
Pauli predikan, Ap. 17: 34.
Damaskus, hufvudstad i det dama-
skenska Synen, 2 5. 8: 6; Es. ~: 8, och
vigt igaste handelsplatsen på den stora
stråkvägen mellan Medelbafvet och det
inre Asien, He. 27: s8, på en bördig
högplatå nedanför Hermons nordöstra
ntsprång, vattnad af Libanons vatten,
är en af de få forntidens städer, som
bibehållit sin urgamla ära och glans.
Damnaskus prisas af österländska förfat-
tare med sådana namn som: sOrientens
perla, den paradisdoftande, paradisfogelna
fjäder, ringdufvana färgrika krage, skön-
hetens halsband, österns öga» o. s. v.
Belägen i en vattenrik (2 Kl. 5: 12) och
med härligt klimat och fruktbar jord
välsignad nejd, 690 as. öfver hafvet, var
denna stad för araberna en afbild af
paradisets härlighet, dess »trädgårdar med
flytande vattubäckar och lättplockade
frukters, som det heter i Koranen, ett
ideal, som på den arabiska halfön så
sällan syntes dem förverkligadt men der-
emot i Damaskus strålade i all sin glans.
Damaskus nämnes redan i s M. 14: 5 5~
Abrahams tjenare Elieser var derifrån,
15: 2. Enligt 2 5. 8:5 f. intogs ~»Da-
mumaskus-Syriens af David; staden afföll
åter under Salomo och intogs af Reson,
som der grundade ett sjelfständigt rike,
Kl. 5 5: 23 f. - hvilket efter ett par
bundra år lades under Assyrien, 2 K.
16: 9. Sedermera kom staden under
vexlande välden; eröfrades, plundrades
och ödelades upprepade gånger af ba-
bylonier, perser, greker och romare; för-
stördes af Tamerlaem 1400 och komn 15 s6’
under turkarna. Af ålder var denna
stad berömd för sin handel, He. 27: 58,
och sin industri, Am. 3: I2,~ och än
(lag är den prisad för sina mosaikarbe-
ten, sina präktiga basarer och sina prakt-
fullt inredda orientaliska hus med spring-
brunnar och marmorbassiner. Trädgår-
dame gifva de ädlaste frukter, nötter,
drufvor, aprikoser; dessutom odlas der
fin tobak, bomull, lm, hampa as. m.
Gatorna äro snyggare än i andra syn-
ska städer; husen äro ofta försedda med
balkongartade utbyggnader med galler-
fönster af trä. Befolkningvn uppskattas
till omkring 550,000 mv., hvaribland
tusentals judar, flera tusen kristne, nå-
gra tusen druser o. s. v. Redan på
Kristi tid hade en mängd judar nedsatt
sig i Damaskus, der de hade flera svna-
gogor, Ap. ~: 2. Evangelium vann ti-
* Enligt K. so: ~4 gaf Benhadad il kon-
nog Ahab tillåtelse att bygga gator, d. 5. öa-
sarer i Damasktis, likasomn Benhadad 1 hade fått
göra i Samaria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
