- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
102

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord E - Ela...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102 ImERm.ENS INGEL.

på Sinai (Ga. 3: 19; Ap. 7: 38, 53),
vid Kristi födelse samt vid de vigtigaste
vändpunkterna i bana lif, såsom förkla-
ringen, blodskampen, uppståndelsen och
himmeisfärden. Men uti allt detta såväl
som uti deras vård om Jesu klena hjorcl,
Lu. 16: 22 (der de bära den fattige
Lazarus till Abrahams sköte); Ps. 34:
8; Mat. IS: 10 (der det talas om de
små barnens englar i himmelen), framstå
de blott såsom Guds redskap och verk-
ställare af hans befallningar, Ps. 103:
20; 91: ii; Eb. 1: 14. Vi böra der-
före icke tillbedja dem eller bedja
deras namn, Up. 19: Jo; 22: 8, 9.
På samma gång skriften lärer, att alla
trogna äro föremål för deras välvilliga
uppvaktning och beskydd, såsom de ock
hysa det innerligaste deltagande för
syndares frälsning, Lu. 2: io f.; 15:
7, 10; 1 P. i: 12; jfr Eb. 12: 22,
finnas äfven ställen som tala om sär-
skilda skyddsenglar. Jesu ord i Mat.
18: 10 lära oss att de små barnen hafva
sina särskilda englar, hvilka ehuru (le
alltid skåda den himmelske fadrens an-
sigte, dock icke förakta eller försumma
de små på jorden; jfr Eb. i: 14 om
huru englarne såsom tjenande andar ut-
sändas till tjenst åt dem som ärfva sa-
ligheten. Då Petrus klappade på porten
der de kristne voro församlade, och
Rode kände igen rösten och talade om
att det var Petrus, så sade somlige af
dem att det måtte vara lions engel,
Ap. 12: ~5. Skyddsenglar för särskilda
folk, eller englar, som vaka öfver de
särskilda nationerna såsom Guds ombud
och redskap, nämnas på flera ställen
hos Daniel. Så läsa vi om vakande
englar i Nebukadnezars syn, Da. 4: lo,
20, och i Da. 10: 13, 20, 21 läsa vi
om sådana englafurstar för Persien, Grek-
land och Israel. Jfr Mikoel, Ofverengel.
Någre uttolkare, såsom Alford m. fl.,
uppfatta äfven försomling-senglarne
Up. 5: 20; 2: 3 såsom sådana repre-
senterande andar.
1 sedligt och intellektuelt hänseende
skildras englarne å ena sidan såsom »he-
liga», snabba att lyda Guds vilja och
fulla af hans luf samt såsom bisittare
hans rådsförsamling, Da. ~: 10, 14;
Mat. 25: 31; men å andra sidan målas
(le såsom ändliga, i utveckling ståenci e
väsenden, inför Gud långt ifrån full-
komliga. Job ~: 18; Mat. 24: 36; (jfr
1 P. i: 12). - Så förklarar man möj-
ligheten af fall i englaverlden. »De
engiar som icke behöllo sitt furstendöme,
utan öfvergåfvo sitt hemvist, dem har
Herren i eviga bojor i djupt mörker
förvarat till den stora dagens dom.»
Ju. 6; Mat- 25: 41 (»djefvnlen och hans
englar»); Up. 12: 9; 2 P. ~: 4, »Gud
skonade icke de englar som syndade
utan störtade dem till afgrunden, bundna
med mörkrets kedjor, för att förvaras
till dom.»
Herrens engel, maleak-/ekova, hvil-
ken på flera ställen i G. T. framträder
såsom talande i Jehovas namn och mot-
tagande gudomlig hyllning, är ingen
annan än den »oskapade engeln», som
Esaia kallar »Guds ansigtes engel», Es.
63: 9, om hvilken Jehova säger: »mitt
ansigte», 2 M. 33: 14, och »mitt namn
är i honom>, 23: 21, och 010 hvilken
den siste af G. T:s profeter förkunnar:
»Med hast skall komma till sitt tempel
Herren den 1 söken, och förbundets
engel, den 1 begären», Mal. 3: 1. Det
är alltså Guds-uppenbararen, det eviga
Ordet, som i denna gestalt före sitt
menniskoblifvande trädde fram bland
förbundsfolket redan i fordom timma.
På de flesta af hit hörande ställen kallas
han Jehovas engel, maleak-Jehova, men
på ett par äfven Guds engel, maleak-
Elokim, i M. 21: 17; 31: ii. Så uppen-
barade sig denne förbundets engel för
Hagar, 1 M. 16: 7 f., och »hon åkallade
Herrens nansu som hade talat med henne,
och sade: Du är en seendets Gud»;
och åter i 21: 17 f., der »Gud hörde
gossens röst, och Guds engel ropade:
jag skall göra honomn till ett stort folks.
Samme engel framträdde i M. 22:
ii f. (Isaks offring) »och ropade från
himmelen och sade: Jag hafver svurit
vid mig sjeif, säger Ilerren», etc. Och
likaså för Jakob 31: ii f., der »Guds
engel sade: Jag är Gud i Bstel»; och
för Mose i 2 M. 3: 2, 6, »Herrens engel
syntes honom i en elöslåga midt utur
törnbusken - - och sade: Jag är din
f:sders Gud, och Mose skylde sitt an-
siete, ty han fruktade att se uppå Gud.»
Jfr Ap. 7: 30 f. om emsgeln som talade
med Mose på Sinais berg. Vidare jemföre
1 man Jos. 5: 13 f., om »fursten öf>er
Herrens här», Do. 2: f. och 13: 3 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblobok/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free