- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
104

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Dictionaries, Language, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord E - Ela...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104 EPAFRODIrus. - E5A tA.

för kolosserna, Kol. 1: 7, var i Pauli
sällskap, då denne låg fången i Rom,
Kol. 4: 12 f.; Filem. 23.
Epafroditus, en Pauli medbjelpare
som af församlingen i Filippi sändes
till honom i Rom med ett understöd
och genom sitt nit ådrog sig en farlig
sjukdom, hvarifrån han genom Pauli
bön blef återstäld. Paulus sände ho-
nom sedan tillbaka till hans församling
som öfverbringare af Filipperbrefvet,
Fil. 2: 25 f.; 4: iS.
Epenetus, en kristen i Rom, till
hvilken Paulus helsar såsom sin älsk-
lige och förstlingen af Asien för Kri-
stus, Ro. 16: 5.
Epikureer, Ap. 17: iS, anhängare
af den grekiske filosofen Epikurus, so:u
lefde och lärde i Aten, 342-270 f. El.
Epikurus dref den läran, att lusten är
det högsta goda, och att för vinnande
af denna lust, som han satte i själens
inre ro och hvila, dygden är det bästa
medel; hans anhängare i Rom, Aten
och annorstädes föredrogo naturligtvis
(len sinliga lusten. Iloratius har simet-
smga antydningar om de skinande och
välfödda svinen i Epikuri svinahjord.
Gudarne äro enligt Epikmmrus saliga vä-
senden som lefva i ostörd ro, lika obe-
kymrade om verlden, hvilken uppstått
genom en tillfällig sammanstötning af
oändligt små fina kroppar (atomer),
hvilka sväfvade omkring i rymden, som
om menniskorna, hvilka äro stadda
ständig vexling tillika med verlden och
med döden försvinna. Intet under att
Pauli lära om skapelsen och uppstån-
delsen föreföll sådana filosofer löjlig.
Epistlar, gr. bref, kallas företrädes-
vis de af apostlarna skrifna bref, som
N. T. äro oss förvarade, Kol. ~: m6;
2 P. 3: i. Guds vishet ansåg nödigt
att icke blott låta oss i evangelium få
kunskap om den genom Jesus förvärf-
vade frälsuingen, utan äfven låta oss
epistlarne se huru under olika förhål-
landen i lifvet och erfarenheten denna
frälsning vill bevisa sig som den allt
genomträngande, genomsyrande och öf-
vervinnande magten. Af N. T:s 21
epistlar äro 13 af Paulus, utom Ebreer-
brefvet (af Apollos?), 1 af Jakob, 2 af
Petrus, 3 af Johannes och i af Judas.
De flesta af dem börja med författarens
namn samt deras till hvilka han skrif-
ver; derpå fridshelsningen. Sedan föl-
jer sjelfva brefvet, som vanligen består
af två delar, en lärande och en förma-
nande; hvarefter komma ömsesidiga
helaningar och enskilda uppdrag. Oftast
skrefvos brefven af en amanuens (Ro
16: 22) efter apostelns diktering; vid
slutet bifogade denne sin egen namn-
teckning, Kor. 16: 21; Kol. 4: 18;
någon gång synes han hafva skrifvit
hela brefvet sjelf, Gal. 6: i? - Om
brefvens forntida utseende se sid. 63.
Er. 1. Judas son, se Onan.
2. En af Jesu stamfäder, Ln. 3~ 28.
Erastus. 1. »Räntmästare» eller
stadskamrer i Korint, helsar till brö-
derna i Rom, Ro. ifi: 23.
2. En af Pauli medhjelpare och
reseombud, Ap. i~: 22; 2 Tim. 4~ 20.
Erek, en af Nimrods städer uti Si-
nears land, i M. Jo: ~o; namnet åter-
finnes i Orkoe, so. om Babylon, nu
ruiner med namnet Varka eller Irka.
Erek nämnes också i Esr. 4~ 9 (Sv.
Arak) såsom heirmort för några af de
till Samaria förflyttade stammarna.
Esaia, Amoz’ son, bodde i Jerusa-
lem, var gift och hade två söner, 7: 3~
8: 3, i8; verkade som profet från sista
året af konung Ussias regering, under
konungarna Jotam, Ahas och Hiskia,
alltså under tiderymden 759-698, Es.
1: i; 6: i. Att han verkat äfven som
historieskrifvare synes af 2 Kr. 26: 22,
om hans anteckningar om konung Ussia,
af 32: 32, om hans syn om Hiskia, in-
förd i ett större historiskt verk, samt
af Es. 36-3 9. En tradition säger att
han blef ihjelsågad under Manasses re-
gering, jfr Eb. II: 37.
Hans namun (eb. jescha-ja/zu, Jeho-
vas salighet) är betecknande med af-
seende på (let framstående rum, som
såväl hans person som hans skrifter in-
taga. Uppträdande i en tidpunkt som
infaller muidt emellan Mose och Kristus,
vittnar han med majestätiskt allvar mot
det affälliga folkets skenhelighet och
gudlöshet. Från den »helige i Israel»
hvilkens ära han häfdar med glödande
nit, förkunnar han domen öfver all jor-
disk höghet och prakt, manar (le fräcke
syndarne till bättring och bot och ut-
lofvar för den ur domens luttring till
J ehova återvändande qvarlefvan en slut-
lig frälsning och härlighet genom den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:13:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblobok/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free