- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
105

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Dictionaries, Language, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord E - Ela...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

E5AIA5 PROFETIA.-ESAU. IOS

»Herrens tjenare», som, först af Kores
eller Cyrus i skuggbild förebådad, slut-
ligen i Kristus, det lidande och seg-
rande Guds lam, i verklighet trädde
franm. Och »så klart», säger Hierony-
mus, »har han utvecklat alla Kristi och
församlingens hemligheter, att man
skulle nästan tro, att han meddelar be-
rättelser om hvad som skett, iställetför
l)rofetior om hvad som skall kömma».
ilan har derföre också blifvit kallad
G. T:s evangelist.
Esaias profetia sönderfaller i 2
hufvudafdelningar, kap. 1-35 och 40
-66, hvilka äro skilda genom några
historiska anteckningar, k. 36-39. Ef-
ter en allmän inledning i k. 1-5, skil-
drande det närvarande och förflutna till-
ståndet i Israel, och sedan profeten
k. 6 omtalat sin syn af Herrens härlig-
het samt Guds kallelse till honom, följa
k. 7-35 åtskilliga förutsägelser så-
väl emot Juda och Israel som emot olika
hedniska folkslag, babyIon~er, assyrier,
felisteer m. fl., hvarjemte berättas om
anledningarna till dessa profetior och
meddelas tröstande tillsägelser till Her-
rens folk och försäkringar om dess slut-
liga frälsning. Det historiska stycket k.
36-39 omtalar Sanheribs infall och
nederlag, Hiskias sjukdom, hans under-
bara tillfrisknande och hans lifs för-
längning. Den senare hufvudafdelnin-
gen, k. 40-66, talar om förlossningen
från Babel och den derigenom förebil-
dade högre förlossning, som Guds stri-
dande och , lidande församling på jor-
den har att vänta. Med särdeles klar-
het talar han här om Jesu förelöpare,
#den ropande rösten i öknen’; om afgu-
deriets dårskap; om »Herrens tjenare,
hvilken hans själ har behag>; om Guds
lam, på hvilket alla våra synder äro
kastade; om den fria nåden i Kristus
och om den »hvila som står Guds folk
åter», k. 40; 44; 45; 49; 53; 55; 62-65.
Och att äfven i den förra hufvudafdel-
ningen evangelii stora ämne ej är för
profetens åskådning främmande, derom
behöfva vi knappt påminna, hänvisande
till hvad han talar om barnet Imma-
nuel, om »folket som ser ett stort ljus>,
om telningen af Isais rot, på hvilken Her-
rens ande skall hvila, om rättfärdighetens
frukt och om den blomstrande öknens
gudaförlänta behag, k. 7; 9; II; 32;35.
Att Esaias mägtiga profetior verkat
kraftigt på samtid och efterverld syn-es
bland annat äfven af de många åter-
ljud af dem som möta oss hos senare
profeter. Att Jeremia kände till Esaia,
framgår af många ställen i hans bok
Man jemföre följande ställen:
Jerem. 5: 25 Es. 59: 1, 2
» 13: i6 » 59: 9-fl
» 25: 31, 33 » 66: x6
» 48: iS » 47: 1
51: 48 » 44: 23.

Äfven Hesekiel har läst Esaia; jfr
Hes. 23: 40 f. med Es. 57: 7 f.; likaså
Zefanja, sons i 2: m5 har nästan orda.
grant anfört Es. 47: 8; och Habakuk,
som i 2: iS f. påmninner omn Es. 44: 9 £
Huru Kristi ande har talat i denne
profet om Kristi lidande och härlighet,
P. 1: ii, och huru N. T:s författare
hafva druckit djupt ur denna källa, det
skönjes väl om man gifver akt på Esaias
53 kapitel och lägger märke till huru
nästan byar enda vers af detsamma är
citerad i N. T., ofta på flera ställen
Man jemföre följande verser:
Es.53: i Jh.12:38
Ro. mo: i6
» 3 Mar. 9~ 12
» 4 Mat. 8 17
» 5 Ro.4:25
» IP.2:24
» 6 IP.2:25
» Mat. 9: 36
» 7 Jh.m:29
» Ap.8:32
» 8 Ap.8:33
9 1 P. 2: 22
» 12 Mar. 15: 28
Lu. 22: 37.

1 afseende på språket och framställ-
ningssättet är Esaia bland alla det G.
T:s författare den erkände mästaren
Ingen särskild stilart är hos honom den
förherskande; allt efter ämnenas skif-
tande art gifver han stilen den färg som
kräfves, vare sig lyrisk, elegisk eller
oratorisk; men i allt med det värdiga
jemnmått, somn skänker hans framställ-
ning ett så majestätiskt behag.
Esarhaddon, se Asarhaddon.
Esan, eb. luden?, i M. 25: 25, jfr
27: i6, 23, Isaks son, Jakobs äldre
tvillingbroder, sMde till Jakob sin först-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:13:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblobok/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free