- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
110

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Dictionaries, Language, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord E - Esbaal...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 10 EVANGEIIUM.

skulle visst färghäggningen hafva bhifvit
en annan; tecknen lmade måst gifva rum
för verklighetens öfverväldigande in-
tryck. Vidare ser man af de svar Her-
ren gaf på lärjungarmias frågor om tiden
för templets förstöring och verldens
ände, och af det sätt hivarpå dessa svar
af Matteus meddelas, att härjungarne
fingo det intryck, att Jerusalems för-
störing och verldens ände skulle följa
strax på hvarandra, se Mat. 24: 3, 29.
Hade nu evangehisten skrifvit efter Je-
rusalems förstöring, så hade säkert nå-
gon förklaring inskjutits för att före-
bygga den nämda missuppfattningen.
Hvad åter angår Johannes-evange-
liet, så muöta oss i detsamma åtskilliga
(Irag som bestyrka den gamla traditio-
mien att det författades i Efesus i en
senare tid. Att det skrefs i ett hedniskt
land, utom Palestina, synes deraf att
författaren umed omsorg förklarar ju-
diska uttryckssätt och plägseder, t. ex.
ipåsk, en judarnes högtid», o. s. v. Det
hade varit orimligt att skrifva så i Ju-
deen eller Gahileen. Att inga hänsyft-
ningar göras på det judiska templets
och samhällets förstöring, förklaras lätt
af den omständigheten att åtskilliga år
sedan (less förflutit, så att (le judiska
inrättningarnas afskaffande redan länge
var en allbekant sak.
J emföra vi med hvarandra de fyra
evangelierna, så finna vi mellan dem en
underbar öfverensstämmehse vid sidan af
en mängd ganska öfverraskande skiljak-
tigheter. Alla äro de öfver ens i att
skildra Herren Jesus, Guds son och men-
niskans son, såsom den helige och rene,
den milde och kärleksfulhe, den i ord och
gernimig väldige, den till verldens fräls-
ning i korsets qvalfuhla (löd af fadren
utgifuc och från de döda uppväckte
Messias. Men väsentliga skiljaktigheter
framställningssättet förefinnas också.
Först är der en betydande olikhet mel-
lan Johannes och de tre öfriga. Dessa
tre, Matteus, Markus och Lukas, hvilka
mer eller mindre öfverensstämma i an-
läggningen, har man gifvit det gemen-
samma namnet syno~likerno och deras
skrifter d~ synoftiska cvongelie~-na, eme-
dan de hättast lämpa sig för en synof.
sis, d. ä. en jemförande åskådlig öfver-
blick af händelserna i Jesu hif. Synop-
tikerne berätta isynnerhet omn Herrens
verksamhet i Gahileen och omtala endast
hans sista resa till Jerusalem och hvad
dermed står i sammanhang. Johannes
deremot omtalar hans besök i Jerusa-
hem år efter år och uppehåller sig isyn-
nerhet vid hans verksamhet i Judeen.
Alltså finna vi hos honom en hel del
andra händelser än hos synoptikerna,
och äfven der han berättar samma till-
dragelser som de, t. ex. underverket
med bröden eller nattvardens instiftelse,
så hifogar han långa tal, som saknas
hos de förra. 1 fråga om tidsföljden
finnas också vissa differenser, somn man
har svårt att lösa. Man har också sökt
känneteckna skilnaden mellan synop-
tikerna och Johannes så, att de förre
mera framhålla Jesu underbara gernin-
gar, den senare deremot mera hans under-
bara person; de förre visa oss hvad han
gjorde, Johannes åter hvem han är.
Men äfven de tre synoptikerne erbjuda
vissa märkvärdiga skiljaktigheter, som
man har svårt att förklara. Vid sidan
af en öfverensstämmelse i uttryck i vissa
fall, som nästan ser ut som afskrifning
efter hvarandra, möta vi egendomliga
afvikelser. Dcn emie berättar en sak
utförligare, (len andre knappare; hiom-
ständigheter som förtigas af två, skjutas
in af den tredje; åtskilliga af Herrens
utsagor förkmiippas med olika tilldragel-
ser. Längre tal som den ene meddelar
ett sammanhang, anföras af en annan
styckevis fördelade på olika ställen, jfr
t. ex. Bergipredikan, Mat. 5-7, med
Ln. 6: 20 f.; Im: 1 f.; 12: 21 f. etc.
Om man låter summan af iminehållet
hvarje evangehium representeras af ta-
let zoo, och med siffror utmärker an-
talet af de stycken som en evangehist
har gemensamma med andra och de
stycken som äro för honom egendom-
liga, så erhålles följande tabell:
Egendom- Otverens-
liglieter stämmelser.
Markus 7 93
Matteus 42 58
Lukas 59
Johannes 92 8
hvaraf synes att Markus är den som
har minst af sjelfständiga för honom
egendomliga stycken, Johannes deremot
den som har mest derutaf.
Frågan om hur man skall förklara
dessa skiljaktigheter, särskildt dem som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:13:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblobok/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free