Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord F - Fartyg...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FENIX.-FIKON. "9
handelsfartyg. Fenicierna äro märkvär-
diga för sina många uppfinningar och
upptäckter. De gjorde glas, slogo mynt
och väfde purpurtyger. Det bästa muan
har dem att tacka för är emellertid bok-
stafsskriften, som ifrån dem kom till
judarne, grekerna, romarne och våra
förfäder (runorna). Men feniciernas red-
highet var i vanrykte; »punica fides», fe-
nicisk ärlighet, aktades af romarne ej
mycket. Och än i dag är det slägte,
som bor på feniciernas kustland, ett
djerft och tilltagset shägte, men mycket
svårt att lita på.
Fenix, Ap. 27: 12, en hamnstad
på ön Kretas södra kust (nu kallad
Lutro), dit Paulus och de med honom
väderdrifne förgäfves sökte komma in
för att öfvervintra.
Ferez, se Perez.
Ferisseer hörde till landet Kanaans
inbyggare i den för-israehitiska tiden.
Emedan de icke upptagas i folktaflan
bland <le elfva kananeerstamnmarna (i
M. io: i5 f.), så förmoda somhige att
namnet afser deras lefnadssätt såsom
åkerbrukande och boskapsskötsel dm’if-
vande »landtboar», i motsats till de
handlande stadsboarna i låglandet, som
mera särskildt hette kananeer. De bodde
landet tillsamman mued Abraham och
Lot, M. 13: 7; 34: 30; Jos. II: 3.
josna besegrade dem, Jos. 12: 8; dock
funnos lemnningar af dem längre i norr
Jos. 17: 15; Do. 3: 5, ännu på Salo-
mos tid, El. 9~ 20.
Festus (Porcius Festus), romersk
ståthållare i Judeen, 6o-62 e. El., sökte
förgäfves godtgöra hvad Felix brutit.
En liten tid #efter sitt tillträde förhörde
han Paulus, som qvarlemnats fången af
Felix, i närvaro af Herodes Agrippa
II och hans syster Bernice. Festus äm-
nade låta hans dom bero på det judiska
rådets utslag, men Paulus vädjade till
kejsaren och ummdhcom så judarnas ondska,
Ap. 24: 27; 25: ii f.; 26.
Fetahier, i M. 14: 1 1, hifsmedel.
Fett. De egentliga fettstyckena af
offerdjuren, såsom fetthinnan kring in-
elfvorna, fettet på dessa, njurarne och
fettet vid dem, lefverlapparne samt fett-
svansen, skulle äfven i de fall då icke
hela djuret brändes upp, vara Herrens
tillhörighet såsom det bästa af djuren
och ovilkorhigen uppbrännas. 3 M. 3:
.,, 9, ifi, I7~ 4: 8. Denna förordning,
saväl somn förbudet att äta rent fett
eller blod, 7: 23 f., var ock enlig med
den naturliga känslan och helsans ford-
ringar. Deremot var ej förbjudet att
äta sådant fett, soni fans på köttet; man
plägade också göda kreatur till slagt;
Ne. 8: xo; 1 El. 4~ 23; Lu. 15: 23.
Fibeset, Ile. 30: 17, en stad i Egyp-
ten, hvars ruiner under namnet Tet
Basta ännu finnas qvar ej långt norr
om Kairo. Namnet Fibeset eller Bu-
bastis, som grekerna kallade den, mot-
svarar det egyptiska namnet Pa-Bast:
>Basts ställe>. Så hette staden emedan
den var ett hufvudsäte för den med
katt- eller lejonhufvud försedda kärleks-
gudinnan Basts eller Paschts dyrkan,
- som firades af hundratusentals män och
qvinnor med musik, dans och drickande
i ett på en ö uppfördt tempél, hvars
prakt prisas af Herodotus. Vidsträckta
gräfningar hafva nyligen företagits bland
Bubastis ruiner, och massor af balsa-
merade kattor hafva påträffats i den
urgamla kattkyrkogården.
Fikbölder, 5 M. 28: 27, blodsvul-
ster eller hemoi’roidalknölar; detsamma
torde betecknas med de ardzar, 5.
6: 4, som drabbade felisteerna och
tvungo dem att lemna arken tillbaka.
Somliga hedningar plägade som tackoffer
åt sina gudar för vunnen helsa fram-
bära afbildningar i vax eller metall af
de plågade kroppsdelarna eller de plå-
gande föremålen, hikasom man än i dag
en del katolska kyrkor ser vhiggarna
fullsatta med allehanda kroppslemmar i
vax. Derföre yrkade nu fehisteernas pre-
ster att man jemte arken skulle sända fem
gyllene böldknölar och fem gyllene möss.
Fikol, félisteerkonungen Abimeleks
fältöfvemste, i M. 21: 22; 26: 26.
Fikon. Fikonträdet fans i Palestina
ganska ymnigt, 5 M. 8: 8. Dess vidt
utbredda grenar med sina stora blad
och sina sköna näringsrika frukter gjorde
det till en sinnebild af frid ocim väl-
stånd, i El. 4: 25; Mi. 4: 4; Sa. 3:
io; ib. 1: 48 f.; hvaremot fikonskördens
utebhifeande var en fruktad olycka, Je.
8: 13; Joel 1: 7, 12; Hab. 3: 17 f.;
jfr Je. 5: 17. Fikonträdets mognings-
tid börjar vid pingsten, och sedan bär
det frukt nästan hela året. Högsta
värdet sattes på de tidiga fikonen, Es.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
