- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
123

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord F - Fartyg...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FISK, FISKARE. 123

fräckaste anspråk fördes till torgs, men
hvilka alla lemnade den efter ljus och
hif törstande anden i ovisshetens qval.
Den lärde romaren Cicero tillstår att
öfver sjelfva den frågan om gudarnas
väsende hade de lärdaste män så mång-
faldiga och så motsägande åsigter, att
man dem-af sned skäl kunde sluta, att
filosofiens orsak och grund vore okun-
nighet. (Nat. Deor. 1, m). Och i sin
afhandhing om dödsförakt visar han oss
ett samtal mnellan A. och M., huru
all filosofien ej mägtade gifva ett tryg-
gande svar på fi-ågan om själens odöd-
lighet. Sedan M. anfört några filoso-
fers meningar om själen, att den vore
luft, eld o. d., och visat huru dessa
åsigter ej gåfve oss hopp om hif efter
döden, tillägger han: De öfriga filoso-
fernas meningar gifva oss anledning att
hoppas, omn kanske detta fröjdar dig, att
själen, då den lemnat kroppen, torde
kunna komma till himmelen såsomn till
sitt hemvist. - 4a, svarar A., sådant
fröjdar mig visserligen, och helst skulle
jag vilja att det så vore, men äfven om
sa mcke är, skulle jag dock vilja öfver-
tygas om att så är.> – Hvad behöfver
du då vår hjelp? frågar M. Månne vi
äro vältaligare än Plato? Läs flitigt
hans bok >Om själen»; mner skall du ej
åstunda. – »Det har jag visst gjort,
svarar A., och tillochmed rätt ofta;
men jag vet ej huru det kommer sig,
~nedan jag läser, så bifaller jag, men
då jag lagt ½-ån mig boken ock bösjar
att tänka inom mig sjelf öfver själens
odödlighet, så ramlar hela det de,- bi-
fallet omkull». (Tuscul. 1, II, 24).
Den hedniska vishetens sista ord var
antingen förtviflan eller hån. ilvad är
sanning? sporde Pilatus, och hvad vill
denne sqvallraren säga? sporde filoso-
ferne om Paulus, Ap. 17: iS. Tviflet
och vidskepelsen gjorde att man kastade
sig i armarna på en mängd bedragare,
såsom Simon, Ap. 8: 9; Elymas, 13: 8;
Skevas söner, i9~ 14. Afven uppväxte
genom sammansmältning af hedniska
och judiska åskådningar nya system af
filosofi och religion, med spekulationer
öfver andeverlden, englarna och deras
slägtförhållanden och med hvarjehanda
yttre iakttagelser af späkning och åter-
hållsamhet. Allt sådant utöfvade på
somliga af de första kristna en viss
dragningskraft. Isynnerhet i Kolosser-
brefvet har Paulus att bekämpa sådana
villfarelser. Han varnar der i 2: 8 för
filosofien och det fåfängli», a bedrägeriet
efter menniskors lära, och i v. i8 för
falsk ödmjukhet och förveten engla-
dyrkan. Jfr hans ord om »falskehigen
berömd konst» i Tim. 6: 20.
Hvad filosoferne söka, (het hafva de
kristne funnit i Kristus. Ilan som är
»vägen, sanningen och hifvet», har up-
penbarat demn fadren, upplyst andeverl-
dens mörker, gifvit dem ett ideal på
samma gång så högt och så nära, och
är sjelf deras ljus och kraft. Och
honom, deras vishet, 1 Kor. 1: 30, som
gömmer i sig alla visdomens och uppen-
barelsens skatter, Kol. 2: 3, har äfven
den ödmjuka forskningen fått de allra-
högsta uppgifter, Ef. 3: iS, och det
allrahögsta mål, Ef. 4: 13.
Fisk, Fiskare. Fisk var ett van-
higt födoämne bland judarne, Mat. 7:
lo. Fiskar funnos i mängd i Nilen, 2
M. 7: m8 f.; 4 M. xI: 5; så äfV~n i
Tiberias’ sjö, och detta ännu i dag, Ln.
5: 6; Jh. 21: 6 f. Fisk infördes till
Jerusalem äfven från Medelhafvet Ne.
13: i6. En af Jerusalemns portar hette
Fiskporten, Ne. 3~ 3. Enligt lagen
voro alla fiskar »rena» utom de, som
saknade fenor (»spol») och fjäll, 3 M.
1 1: 9 f. De fångades med krokar,
Am. 4: 2 (Sv. »fiskaketlar»), harpuner,
Job 40: 26 (Sv. »fiskaryssjas), eller nät,
Pr. 9: 12 jfr Es. m9: 8. Fiskare om-
talas ofta i bibeln, och flere af apost-
larne hade detta yrke, tilldess Kristus
gjorde dem till »menniskofiskare», Mat.
4: iS f.
Den »stora fisk», somn slukade Jona,
var ej en hvalfisk, hvars svalg är all-
deles för litet att sluka en hel menniska;
ordet ketos i Mat. 12: 40, som Sv. ut-
tyder med hvalfisk, betyder blott iall-
mänhet ett hafsodjur. Men i Medel-
hafvet finnas andra stora fiskar, som
bättre passa för beskrifuingen, såsom
jettehajen eller den ännu större poll-
fisken, som kan sluka hela hajar. 1 det
inre på en sådan fann man en gång två
döda soldater. - Ordet hvalfisk i Ps. 74:
14; 104: 26; Job 7: 12 betecknar också
iallmänhet stora hafsdjur, M. 1: 2 1.
Hos vissa af forntidens folk anså»,os
vissa fiskar, såsom fruktbarhetens sinne-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free