Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord G - Gibea...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOMER-GRÅF. 151
Gomer. 1. Jafets förste son, m M.
10: 2 f., stamfader för kimmerierna
(Askenas, Rifat och Togarma), hvilka
bodde norr omn Svarta hafvet och gåfvo
namn åt halfön Krimu? Jfr He. 38: 6.
2. Gomer, Diblaimns dotter, en sköka,
somn äktades af Osea, Os. 1: 3. Jfr Osea.
Gomer, se ilfått.
Gomorra, en af de kananeiska stä-
der i dalen Siddim, hvilka förstördes
genom eld af himmelen, m 1\I. mo: m9;
m8: 20; m9: 24; Mat. 10: 15~ 2 P. 2:
6; Jud. 7. Israel kallas ett »Gomorra-
folk» i Es. m: mo; jfr Je. 23: 14.
Gosan, nu Kauschan (hos Ptole-
mneus: Gauzanitis), ett landskap i norra
Mesopotamien, öfver hvars besegrande
Sanherib skryter, 2 K. 1 9~ 12; Es. 37:
12; vattnades af floden Habor, 2 K. 17:
6, till hvars strammd israeliterne hortför-
des, m Kr. 5: 26. Jfr Kebar.
Gosen. 1. Den del af Egypten,
der Israels barn bodde; efter skriftens
antydningar, landets nordöstra del, mel-
lan den pelusiska Nil-armen och Ara-
biska öknen, ungefär motsvarande demm
nuvarande provinsen el-Scherk/je (d. ä.
»östra landet»), hvilken alltid har varit
och ännu är Egyptens bördigaste pro-
vins, m M. 45: mo; 47: m. Här föröka-
des och förkofrades Israels folk betyd-
ligt, 47: 27; här blefvo de äfvensvårt
förtryckta men dock ej af Gud öfver-
gifna, 2 NI. 8: 22; 9~ 26.
2. Ett onmråde i Judas bergsbygd,
Jos. mo: 4m; mm: a6.
3. Stad iJudas bergsbygd,Jos. 15:51.
Graf. Om den omsorg mued hvil-
ken ebreerne iakttogo allt hvad till sorge-
betygelse och likhegängelse hörde, se
Begrafning.
Grafvarne voro antingen enkla hå-
lor eller fördjupniugar, utgräfda i jor-
den, m M. 35: 8; 1 5. 31: m~ eller
ock naturliga kulor eller grottor, hvilka
det fns så godt om i Palestinas af lösa
stenarter bestående berg, m M. 23: 17;
stundom voro de nmed mera onmsorg ut-
Imuggna i klipporna, rymnliga gemak, för-
sedda med särskilda kamrar och sido-
gångar; nman tyckte gerna om att an-
lägga sådana grafvar under skuggiga
träd och i trädgårdar utanför städerna,
Ln. 7: 12; Jh. II: 30f. Blott konun-
gar och profeter begrofvos inom stä-
derna, m K. 2: mo; m6: 6; 1 5. 25: 1;
28: 3; Ap. 2: 29. De förmuögnare hade
vanligen i arf gående familjegrafvar,
M. 23: ~o; l)o. 8: 32; 2 5. 2: 32. Af
Petras grafruiner kamm man se huru rikt
folk, som Sebna, Es. 22: m6, tyckte om
att hugga sig grafvar högt uppe i klip-
porna. Att icke komma till hvila
sina fäders graf ansågs som en ol>~cka,
m K. 13: 22; 2 Kr. 28: 27. Allmänna
begrafningsplatser nämnas i 2 K. 23:
6; Je. 26: 23 (eb. »folkets barns graf-
ni
Ingång till en klippgraf i Petra
Ecioms land.
Grafvnr i Petra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
