Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord H - Himmelriket...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖ.–-HöGTIDER. m8~
14 f.; 9~ 25; och efter den tiden bör-
jade man mera använda hästar både
till åkning och ridning, 2 Kl. 9~ 21,
33; mm: m6; Es. 30: m6; Ans. 4: mo,
och äfven till landtbruksarbeten, såsom
tröskuing, Es. 28: 28. Hästar helga-
des åt solen, 2 Kl. 23: II. De näm-
nas stundom somn sinnebilder af andliga
och jordiska krafter under Guds tillsyn
och ledning, 2 Kl. 2: mm; 6: m~ f.;
Sak. m: 8; 6: 2 f.; Up. 6: 2 f.
Hö, Or. 27: 25; Es. 15: 6; 40: 6,
spädt, nyuppkommet gräs. Judarne lade
ej upp hö till vinterfoder.
Höfvidsman (centurion), en ro-
mersk officer som förde befäl öfver
mao soldater. Åtskillige centurioner
omnämnas med heder i N. T., Mar.
15: 39; Lu. 7: m f.; och förstlingen
af hednaverlden till Kristus var en sa-
dan, den ädle och gudfruktige Korne-
hus, Ap. mo. - 1 G. T. betecknar
ordet höfvidsman iallmänhet befälhaf-
vare, föreståndare eller domare, 2 M.
2: 14; 1 Kr. 12: 14.
Höga visan, se under Salomo.
Högtider. A) Först och främst
hade judarne enligt lagen att iakttaga
de högtider som stodQ i förbindelse
med sabbatens instiftelse. Dessa voro:
a) sabbaten sjelf för hvarje vecka; b)
den sjunde nymånaden ellerbasun-festen;
c) sabbats- eller helgåret, samt d) jubel-
eller klangåret. - B) De tre stora år-
liga högtiderna voro: a) påsken; 4)
pingsten eller veckohögtiden, samt c)
löfhyddohögtiden eller insamlingens hög-
tid. Vid dessa tre tillfällen skulle allt
mankön komma fram inför Herren, d.
a. m tabernaklets eller templets förgård,
och offra nsed gladt hjerta, 2 M. 23:
14 f.; ~ M. m6: m6 f., och ett särskildt
löfte om Guds skyddande vård öfver
deras hem under bortovaron var dem
för detta ändamål gifvet, 2 M. 34: 23
f. På alla dagar för helig samman-
komst skulle alla vanliga arbeten läg.
gas åsido, 2 M. 12: 16; 3 M. 23: 21
f. Dessa högtider hade väl till ända-
mål icke blott att bevara och upplifva.
de gemensamma minnena och folkets
medvetande om sin enhet, utan äfven
att hålla det andliga lifvet i nationen
uppe, bereda tillfälle till förnyad ge-
menskap stammarne emellan och isyn-
nerhet att underhålla väntan på Messias.
- G) Särskild betydelse hade »den stora
försoningsdagen> den mo Tisri, 3 M. m6,
tillika folkets gemensamma faste-, bot-
och bönedag. -~- D) Efter fåpgeuskam
II,
Krigare och hästar från Nineves ruiner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
