Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord J - Jitra...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 FILOLOGU5.–FILOSOF.
4. En af de sju almoseutdelarne, föreställningen vore det allena mått-
evangehisten Fihippus, Ap 6: 5; 21: 8. gifvande och bestämmande; någon oh-
Genom förföljelsen efter Stefani död jektiv, allmängiltig sanning funnes det
fördrifven från Jerusalem, predikade han ej, utan sådan saken synes för mig, så-
Samarien med stor välsignelse och dan är den. De lade derföre stor vigt
under mägtiga tecken, Ap. 8: 5 f., byar- på färdigheten att tala, att uppställa
efter han kallades af en engel nedåt skäl för och emot, och till slut bragte
Gasa och sammanträffade med den de med sitt ideliga diskuterande saken
etiopiske hofrnannen, som satt i sin derhän, att gränserna mellan godt och
vagn och läste Esaias 53; utlade för ondt rätt och orätt alldeles flöto sam-
honom skriften, predikade om Kristus man och försvunno. Häremot upp-
och döpte honomm Och när de gått trädde atenaren Sokrates, född 469 f. El.,
upp utur vattnet, tog Ilerrens ande hvilken sökte vända uppmärksamheten
Filippus bort, och hofmannen såg honom på den gudomliga röst af sedhigt allvar
icke mera, ty han for sin väg och var som talar i menniskans inre. Sjelf-
glad. Sedan predikade Fihippus i As- kännedom och dygd, grundad på en
dod och andra städer, tilldless han kom klar uppfattning om tingens verkliga
till Cesarea, Ap. 8: 26 f. Sedermera väsende, vore menniskans högsta upp-
läsa vi om att han hade fyra döttrar, gift. Hans motståndare anklagade ho-
jungfrur, som profeterade. Uti hans hus nom för att han förnekade statens gu-
Cesarea gästade Paulus med sitt säll- dar, införde nya gudomhigheter och för-
skap i flere dagar, Ap. 21: 8 f. derfvade ungdomen. Han dömdes till
Filologus, en kristen i Rom, till döden och tömde giftbägaren 71 år
hvilken Paulus helsar i Ro. ifi: m5. gammnal år 399 f. El., omgifven af sör-
Filosof, d. ä. en som älska,- visket, jande lärjungar, för hvilka han försäk-
och filosofi, d. ä. kärlekee till vis/zet, rade att nu först skulle han få hif och
dessa voro de namn som greken Pyta- helsa. De berömdaste bland hans lär-
goras berättas hafva upptagit till bruk jungar voro Plato och Aristoteles, af
iställetför de förut vanliga orden vis hvilka den förre hvilken rörde sig med
och visliet, för att dermed beteckna sina forskningar i de öfversinliga rym-
forskningen efter tingens väsende, ur- derna, har lemnat efter sig den bekanta
sprung och ändamål, och dem som der- utsagan, att det är svårt att finna det
med sysselsatte sig. Pytagoras menade högsta väsendet och omöjligt att göra
det vore förmätet att någon kallade sig det kändt för mängden; medan åter
sofos, vis, och valde derföre det blyg- Aristoteles lade sig på en noggrann be-
sarnmare namnet filosofos vishetsvån »krifuing af de i naturen, i historien
eller vishetsälskande; och iställetför det och menniskosjälen gifna företeelserna.
anspråksfullare ordet sofia, vishet, före- Plato sökte att ur ideerna förklara verl-
drog han filosofa, vishetskärlek. den; Aristoteles sökte att i verldens
En sådan forskning efter tingens ur- mångfald återfinna och uppvisa ideen.
sprung och mål rörde sig dnder alla de Jemte dessa filosofiska system, hvilka
förgångna tidehvarfven i <le särskilda alla voro för den stora mängden främ-
hednafolkens inre och gaf sig uttryck mande och svårbegripliga, var det isyn-
allehanda verldsförklaringar och rehi- nerhet tvenne som på Kristi tid hade
gionssystem. Den filosofi -som i N. T. vunnit anhängare bland vidsträcktare
isynnerhet åsyftas, är den som bedrefs kretsar, nemligen epikureernas skola,
af de vishetssökande grekerna, Kor, efter Epikurus, omkring 300 f. El., och
1: 22, allt ifrån Tales af Miletus om- stoikernas, hvilka följde Zeno, omnkring
kring 6oo f. El., hvilken menade att 300. Ap. 17: iS. De förre sökte det
alltings ursprung vore vattnet. Så följde högsta goda i lusten eller själens ro,
system på system; den ene sökte grund- de senare i dygd och sjelftillräckhig lik-
pri1~cipen i elden, den andre i luften, giltighet för allt yttre. Då evangehiumn
dien tredje i tingens tal, ordning och gick ut i verklen, hade det att möta
proportion, o. s. v. Omkring 450 upp- ett brokigt virrvarr af de hvarandra
trädde de s. k. sofislerne, d. ä. vishets- mest motsägande meningar och system,
lärarne, de der lärde att den subjektiva hvilka af sina stolta försvarare med de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
