Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord K - Knidos... - Korint
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GILO.- GLAS. 149
2 K. 2: m, och sonm kanske åsyftas i 5
M. II: 30. Också finnes mellan Je-
rusalem och Sikem en ruinort med nam-
net Djildjilie, något mer än m mil n.
om Betel och högre beläget än detta.
3. En konungastad som intogs af
Josna, Jos. 12: 23, torde vara det nu-
varande Djildjilie m/a mil no. om Joppe.
4. En gränsort i Juda, Jos. 15: 7,
dets. s. Gilgal z?
Gilo, Ahitofels födelseort, 2 5. 15:
12, i Judas bergsbygd, Jos. 15: 55, nu
Bet-Djala, en by nära Betlehem.
Gimso, stad i Juda, togs af feli-
steerna från Ahas, 2 Kr. 28: m8, nu
Djimzu, en by emellan Lydda och Bet-
Horon.
Ginsterbusken (eb. Rotem), en
Palestinas och Arabiens öknar förekomn-
enande buskartad växt med gula fjäril-
lika blommor och skidartade frukter
med små hårda frön. Flera arter finnas
af denna buske, och de bära ännu hos
araberna namnet ratam. De täta gre-
name bilda tjocka snår, bakom hvilka
beduinerna ännu i dag söka skydd för
vinden, såsom Elia i forntiden var glad
åt dess torftiga skugga, m K. I9~ 4.
Af rötterna beredes bränukol, likasom
fordom; se Ps. 120: 4, der ginsterkol,
som hålla elden länge qvar, äro en bild
af den falska tungans envisa ondska
eller af det straff hvarmed hon hotas.
1 Job 30: 4 omnämnes den hårda roten
som en mager föda; somnlige förmoda
att här afses någon parasitväxt af släg-
tet Orobanche, som stundom lär skjuta
franm på ginsterbuskarnas rötter, och
hvars köttiga stjelk enligt en uppgift
redan hos Plinius (H. N. 22, 25) plä-
gade ätas både kokad och rå. (På alla
de nu anförda ställen har Sv. Enbärs-
träd eller Enerotter.)
Girgaseer, ett af de kananeiska
folken, m M. mo: m6; Jos. 24: II.
Girsiter, ett af David kufvadt folk
södra Palestina, 1 5. 27: 8.
Gissel gjorde man antingen af hop-
flätade läderremmar eller af tågändar,
stundom af risqvistar. Lagen tillät ej
att gifva mer än 40 slag, 5 M. 25:
f., hvadan judarne, för att förekomma
detta, endast räknade till 39, eller 13
slag med ett tredubbelt gissel; jfu 2
Kor. 1 1: 24. Den brottslige blef an-
tingen med kroppen blottad till midjan,
bunden vid en låg pelare, för att så-
lunda framlutad lida sitt straff, eller
ock måste han ligga framstupa på mar-
ken, 5 M. 25: 2. Den romerska giss-
lingen eller hudflängningen var, såsom
ej inskränkt till ett visst antal slag,
vida grymmare och användes mot Jesus
och apostlarne, Jh. 19: 1; Ap. 16: 22
men fick, såsonm ett särdeles skymf-
ligt straff, ej tillämpas på romerska med-
borgare, 22: 24 f. Rehabeams skorpi-
oner, m K. 12: mm, tros hafva varit ett
slags med knutar och taggar försedda
piskor, eller käppar nmed jerutaggar.
Gitta-Hefer, dets. s. Gat-Hefer.
Gittaim, en stad i Benjamin, 2 5.
~: 3; Ne. II: 33.
Gittit betyder kanske ett slags
strängaspel från Gat eller en gatitisk
tonart, Ps. 8; 8m; 84. Enligt betydel-
sen af ordet Gat (eb. viupress) anse
nagra att dermed betecknas en melodi
eller ett instrument för vinskördens hög-
tidligheter.
Gittiter, män från Gat; 6oo af
dem tjenstgjorde hos David, 2 5. 15: 58.
Glada, se Gan:.
Glas var tvifvelsutan kändt bland
judamne sasom grannar till fenicierna,
dess »uppfinnare». Af de egyptiska mo-
numenten har man sett att glasheredning
var känd i Egypten så långt tillbaka
som vid Josefs tid. Äfven bland Nine-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
