Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord K - Krig...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s~6 GUDS BERG -GÅEVOR.
elohien!a 1 2 M. ~: m6 heter det> att i m M. 2: mm. Pregladt mynt kände
Mose skulle vara gud för Aron, och i man icke förr än jeenförelsevis senare;
7: m, att lierren »satt Mose till en gud på de egyptiska monumenten ser man
för Farao». 1 2 M. 21: 6; 22: 8 brss- umetallen afvägas i ringar i och för han-
kas ordet gudar om domarena eller del (jfr 1 1\I. 43: 21). Ofantliga voro
myndigheterna. 1 Ho. 3 5: m m kallas db dlvantiteter af guld och andra dyr-
Nebukadtsezar för hedningarnas gudl eller barheter som användes sill det salomo-
hjelte (eb. El), o. s. v. niska templet. David lemnade enligt
Slutligen må aunsärkas det ebreislda 5 Kr. 22: 14 till Herrens hus ej min–
talesätt, dIor ordet Gtsd brukas i sam- dre än 5 00,000 centuer guld ochi
mansättningar eller samumanfogningar milliosm centner silfver; jfr 1 Kr. 29:
ened hvarjehanda ting för att mitmärka 4; 2 Kr. 1~ m5, »Salomo gjorde att
dem såsonm något i sitt slag storartadt silfver och guld fans i Jerusalem så
eller ovanligt eller, som man plägar ut- mycket som stenar». llsmrss guld an-
trycka det, »gudomligt». Så kallas en vämmdes till en mängd olika prydnader
svår förskräckelse i m 5. 14: 15 en och kärl, synes af m K. 6: 22; mo: m6,
»gudsförskräckelse>. 1 Is. 36: 7 läsa 21; Hö. 3~ 9 f.; Est. 5: 6; Jo. 50: 9;
vi on> > Guds berg», »de högsta bergens, Nab. 2: 9; Dan. 3: m. Såsomn guld-land
tillägger Melin, »Guds berg kallade, så- nämnas Havila, 1 M. 2: mm; Saba, Ps.
som de väldigaste minnesmärken af Guds 72: 15; Ofir, Job 28: 16; Parvaim, 2
storhet i den jordiska skapelsen». Likaså Kr. 3: 6; jfr He. 27: 22. Hänsyftuin-
Ps. 80: mm, Guds eedra,, »de resliga gar på guldsmedens yrke finnas i Or.
cedrarne». 1 Jon. 3: 3 heter det, att 57: 3; 27: 21; Es. 40: i~ 41: 7; 46:
Nineve var »en stor statT inför Gud», 6 etc. Jfr S,,zed.
Mel.: >Gudi stor, d. ä. utomordentligt Gult silke, se Purpur.
stor>. Nimrod kallas en väldig jägare Gummar, 2 M. 12: 5, gammal-
inför Jehova, m M. to: 9- svenska för hanne (jfr brud-Sven).
Afven i N. T. spåras detta uttryck»- Gur-Baal, en ort der araber bodde,
sätt t. ex. i Ap. 7: 20 om Mose: han sommm kufvades af Ussia, 2 Kr. 26: 7;
var skön inför Gud, d. ä. han var ett månne tlets. s. Gedor, m Kr. 4: 39?
öfvermåttan skönt barn». M. Gurkor nämnas bland de läcker-
Huru ordet elohim begagnas om heter i Egypten, till hvilka israeliterne
hedniska både gudar och gudinnor, kan längtade tillbaka, 4 NI. mm: 5. De
ses t. ex. af m K. Im: 33; endast una egyptiska gurkorna skildras som längre,
den sanne Guden begagnas ordlet mmmcd enjukare, sötare och lättsmältare än våra.
bestämd artikel, ha-elohim, och vanligen Att gurkor äfven odlades i Palestina
med verbet i ental, så att medan pm- synes af Es. m: 8, der det talas om
ralformen anses utmärka väsendets fsmll- en vakthydda på gurkfältet (Sv. sstubh-
het eller krafternas mångfald, så be- ålderns).
tecknas deremot med verbets sin- Vilegurko»-, bittra och afförande,
gularformu väsendets enhet. Så heter torde åsyftas i 2 K. 4: 39, Sv. vild-
dlet t. ex. i m M. 5: m, att Elohim (plur.) kurbits. Gurklika sirater torde åsyftas
skapade (i sing.) o. s. v. Det är tmn- i m K. 6: aS; 7: 24.
dantag att Elohim (om Gud) har ver- Gyllen, se Penningar.
bet i flertal. t. ex. i 2 5. 7: 23. Gyllene altaret, rökelsealtaret
Guds barn, son, se under Son. Salomos tempel, se sid. m6.
Guds berg, se Sina . Gyllene klenodium, se Psalmerna.
Guds brod, se Ofe -.
Guds engel, se Engel. se Gyllene rosen, gyllene rosenspann~
Psalmerna.
Guds hög, se Gibea j-. Gymmer, ~ NI. 3: 6, tS. ä. hona.
Guds man, se Profeter. Gåfvor voro från äldsta tider tec-
Guds ord, Messias, se Ordet. ken af tillgifvenhet och vördnad. Ko-
Guds rike, se Ilimmelriket. nungar och förnäma män kunde man
Guldet, en sinnebild af renhet, Job ej nalkas utan gåfvor, m M. 43: 5 1;
23: mo, gedligenbet, m Kor. ~: 12; 1 P. 5. ~: 7; 10: 2~ ; 1 1<. 14: 3. Koummu-
5: 7, och atlel, Kl. 4: 1, nämnes redlan gar och furstar gåfvo skänker af kläder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
