- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
260

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Reference, Language, Christian Literature, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord K - Krig...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GöK.-I-tAl’. I5~9

tillreder det i hast och bär så fram
mjölk och andra förfriskningar som fin-
nas tillhands, jemte brödet och det
tillagade köttet, och sätter fram det för
gästerna. Om dessa äro förnäma, står
han bredvid dem medan de äta, såsom
Abraham fordom. En beduin lider hel-
dre hvad som helst för sig och för sin
familj, än att en främling under hans
tak skulle fara illa». Jfr Saltforbund
under Salt.
Gök, en oren fogel, 3 M. mm: m6.
Det eb. ordet scheichaf är ovisst till
sin betydelse; man gissar på fiskmåsen
eller någon större storenfogel.
Gördel, se Bälte.




H.
Habakuk, en af de mindre profe-
tema, författare till den efter honom
henämda profetiska boken. Om hans
person och lefuad är oss intet bekant.
Allenast det vill man sluta af under-
skriften, Hab. 3:19, »till mina stränga-
spel», att Habakuk varit berättigad till
deltagande i tempelsången, och att han
alltså varit levit eller prest. Han pro-
feterade kort före kaldeernas infall
~?alestina, 1: 5 f., och var ungefär
samtidig med Zefanja och Jeremma.
Helt obestämdt kan man alltså söka
hans tidpunkt någonstädes mellan åren
640-610 f. K.
Habakuks profetia, somn består af
tre kapitel, förkunnar i det första ka-
pitlet i form af ett sanstal mellan pro-
feten och Gud den ödeläggelse som ge-
nom kaldeernas härar skulle hemsöka
det syndiga landet, och i det andra
den hämd hvaraf den kaldeiske tyran-
nen i sin tur skulle drabbas. Det tredje
kapitlet är ett lyriskt qväde, hvari pro-
feten anropar Herren on> nåd och hielp
och prisar honomn för hans frälsnings-
under i fordom tid. Denna upphöjda
sång, som i mycket erinrar om äldre
sånger och- psalmer (5 M. 33: 2; Do.
5: 4 f.; Ps. 77: m6 f.), är bland det
mest storartade vi ega af ebreisk poesi.
Det berättas, att i en lärd sammankomst
Paris i slutet af förra seklet, der man
begabbade bibeln, läste Benjamin Frank-
lm upp detta kapitel, och hånet för-
stummades.
Habakuk citeras på några ställen
N. T., Hab. 5: 5, i Ap. 13: 45, och
Hab. 2: 4, »Den rättfärdige skall lefva
af sin tro», i Ro. 1: 17; Ga. 3: mm;
Eb. mo: 38.
Habel, se Abel.
Habor, se Kebar.
Hadad. 1. En edomeisk konung
som slog midjaniterna, m M. 36: 35.
2. En annan edomeisk konung,
Kr. 5: 50, sannolikt på Moses tid, m M.
36: 39, der han kallas Hadar. Kanske
det var till honom Mose sände sin be-
skickning, 4 M. 20: 14.
3. En edomeisk prins, som under
Davids krig mot Edom (2 5. 8: 14)
flydde till Egypten, der han fick drott-
ningens syster till äkta, och som efter
Davids och Joabs död återvände till
Edom och gjorde en resning mot Sa-
lomo, 1 K. II: 54 f.
Hadad-Eser (eller Hadar-Eser),
Rehobs son, konung i det syriska riket
Zoba, m K. II: 23, blef tre gånger
slagen och kufvad af David, 2 5. 8: 3
f.; mo: 6 f.; m Kr. m8: 3; m9: 6.
Hadad-Rimmon var enligt Sa. 52:
mm, jemfördt med 2 Kr. 35: 20 f., en
ort på fältet vid Megiddo, der Josia
stupade och (ler öfver honom hölls en
stor klagograt.
Hadar, se Hadad 2.
Hadasa, stad i Juda, Jos. 15: 37.
Hadassa, dens. s. Ester.
Hadid, en henjaminitisk stad i när-
beten af Lod och Ono, Esr. 2: 33;
Ne. 7: 37; Il: 34.
Hadoram. 1. En af Joktans sö-
ner, m M. mo: 27; man tänker på de
hos Ptolemeus nämda Adramiter, äfven
på Drimaterna vid Persiska viken.
2. Dens s. Adoraen 2.
3. Konung Tois son, se Toi.
Hadrak, ett land mot hvilket pro-
feteras i Sa. 9: 1; enligt somliga det
damaskeniska Synen; enligt andra ett
mystiskt namn på Persien: stark-svag.
Haf. Så kallade ebreerna ej blott
oceanens stora vatten, m M. 1: mo;
5 M. 30: 53, utan äfven mindre vatten-
samlingar, hafsvikar, insjöar, floder o. s. v.
Jos. 24: 6; Es. m9: 5; Je. 5I: 36;
Jh. 21: 1.
Stora hafvet, 4 M. 34: 6, veste,-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 21 17:13:04 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblobok/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free