- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
264

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Reference, Language, Christian Literature, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krig... - Uppslagsord L

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HARI3ONA.-1tAZAR-ADDAR
563
stad fick Isak sin hustru, m M. 24: 10;
jfr 27: 43, och hit flydde Jakob undan
Esan, 28: mo. Staden handlade med
Tyrus, He. 27: 23; intogs af assyrierna,
2 Kl. 19: 12.

Harbona, Est. 7: 9, underrättade
konung Ahasveros om den i Hamans
hus för Mordekai uppresta galgen; hans
minne välsignas af judarna vid Purimin-
festen.
Harel, se Ariel y.
Haren (eb. arnebet, arab. arnab)
»idislar ock, men han är icke tvåklöf-
vad», var derföre ett orent djur, 3 M.
mm: 6; 5 M. I~: 7~ Det första skälet
afser väl harens om idisling påminnande
rörelser med mm>nnen.
Haret, en skog i Juda, der David
en tid fördolde sig, 1 5. 22: 5.
Hargol, se Gräshoppor.
Harmageddon, se Megiddo.
Harmon, Am. ~: 3, d. ä. fäst-
ningen»? eller »laöglandet», d. ä. Ar-
naenien?
Harnesk eller pansar, (Job 4m:
17; Ne. 4~ 16), krigarens betäckning
kring bröst och midja, se Krig. 1 Ef.
6: 14 står för pansar ordet kräfveta,
deremot står i v. 53 ordet harnesk för
hela vapenrustningen; jfr Do. 18: 16;
Kl. mo: 25; 20: mm; Job 20: 24; i 2
Kl. 20: 13 harneskhus, d. ä. »tyghus».
Harod, Do. 7: m, källa och ort
nära Jisreel vid foten af Gilboas berg,
kanske den vatturika källan Am .1l?ja-
lz2d strax öster om Zerain eller Jisreel.
Jfr 1 5. 29: m. Från denna trakt voro
kanske de två Haroditerne, Davids
hjeltar, 2 5. 23: 25.
Haroset, Siseras hemort i Galileen,
Do. 4~ 2, 53, m6; kanske den nuv. byn
Hart~je 5.0. om Haifa vid foten af
Klarmel.
Harpa, se Musik.
Hasa hästar, Jos. m 5: 6, en. fl. st.,
skära af hasorna, d. ä. sträcksenorna
på benen eller vid hofvarne och sålunda
göra hästarne odugliga.
Hasael, en syrisk emnbetsman, som
Elia fick befallning att på förhand
smörja till konung i Synen, 5 Kl. 19:
15; blef flera år senare af konung Ben-
hadad sänd till Elisa, som da var
Damaskus, att rådfråga denne omn ko-
nungens vederfående från en sjukdom:
den följande dagen afled konungen, och
Hasael blef konung, 2 Kl. 8: 7 f. Han
regerade i omkring 40 år öfver Synen,
och hans framgång och grymhet i sina
krig mot Juda och Israel besannade
Elisas förutsägelser, 2 Kl. 8: 28; 10: 32;
13: 3, 7, 22; 2 Kr. 22: 5. Endast med
dryga gärder af templets och palatsets
rmkedomar kunde Joas förmå honom att
skona Jerusalem, 2 Kl. 12: 57 f.
Hassel, m M. 30: 37, Mandelträd.
Havila. 1. Det af paradisfioden
Pison kriugfiutna guldlandet, m M. 2:
m. Man gissar på Golehis eller Kan-
kasien: der bor ett folk Chvalissi, efter
hvilket ryssarne kalla Kaspiska hafvet:
Chvalinskoi More. Andre åter söka
detta Havila bortåt Persien eller Indien.
Jfr Eden.
2. En son af Kus, m M. 50: 7.
3. En son af Joktan, s M. 10: 29.
Om dessa två Havila och de folkstamn-
mar och land som af dem representeras,
äro många meningar. Melin menar att
det förra, det kusitiska Havila, är att
söka i Abyssinien, och det senare, det
joktanitiska, midt öfver i Arabien,
landskapet Chaulan i Jemen. Någre
söka det senare i Indien; somlige söka
båda i Arabien.
4. »Från Havila till Sur», en gräns-
bestämning som förekommer ona isma-
eliterna, m M. 25: m8, och amalekiterna,
1 5. 55: 7, hvaraf kanske kan slutas
att Havila var en ort på östra gränsen
af Arabien.
Havot-Jair, se 7/air z.
Havran nämnes i He. 47: m6, m8
sasom liggande vid det heliga landets
nordöstra gräns; möjligen det 1)å Kristi
tid under namnet Auran eller Aurani-
tis kända landskapet. Havran heter
ännu i dag ett stort landonaråde söder
om Damaskus mellan stora Mekkavägen
och Arabiska öknen, i söder sträckande
sig så långt ned som till bredd med
Gennesaret, – ett land berömdt för
rika beten, fruktbara slätter och talrika
lemningar af väldiga städer. En nyare
asmgt söker Hesekiels Havran i den
nuv. byn Havarin so. om Sadad, ö. om
Antilibanon, vid samma bredd som de
berömda cedrarne. Jfr Zedad, Sifron.
Hazar, d. ä. gård eller by, före-
kommer i många sammansatta ortnamn.
Hazar-Addar, 4 M. 34: 4 (»byn
Addars»), stad vid Palestinas södra gräns.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 21 17:13:04 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblobok/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free