- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
266

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Reference, Language, Christian Literature, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord L - Laodicea...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HEDNINGAR -HELDAI 165

»damasmen i Hebron», vid hvilken David
lät upphänga Isbosets usördare, 2 5. 4:
[2. Staden hyser nio moskéer och tre
synagogor. Gatorna äro trånga, husen
af sten, med platta tak, prydda med
små kupoler. Liflig handel med glas-
lampor och färgade glasringar, läderfla-
skor, russin, vin och dibs eller drufsirap.
Omgifuingarne äro sköna och fruktbä
rande. Kullarne äro prydda med härliga
olivplanteringar; pistacier, granatäpplen
och fikon frodas väl. Men isynnerhet
utmärkta äro de stora och kostliga druf-
vor, som växa på Hebrons vinberg.
Hedmarken, se 7/oc-dan.
Hedningar. 1. Ordet kednin~, en
öfversättning af det lat. paganus, be-
tyder egentligen landtbo, en som bor
på heden, 1. landsbygden. Då evange-
liumn iallmänhet först anamsnades
städerna, kom ordet paganus eller landt-
bo att utmärka en byar som var fräns-
enande för evangeliun>. Så har ordet
hedning fått sin religiösa betydelse.
Något motsvarande ord flos emel-
lertid hvarken i G. eller N. T.; der
Sv. B. har hedning, ~står i grundt. nå-
got ord somss betyder folk eller nation
mallmänhet. Så begagnas det eb. gojim
(af sing. goj), Ps. 2: 1, 8; Es. 60: 3, II,
m6, etc. och det gr. ethnä (af sing. ethnos),
Ap. m4: s6; 15: 17, etc. om de folld
»som iclde känna Gud», m Tes. ~: 5;
Ro. 2: I4~ Men att dessa ord i sig
sjelfva ej nödvändigt innebära begrep-
pet hedendon>, synes deraf att ordet
goj äfven begagnas om Israel, jfr Es.
5: 4; Ps. 32: 12, och likaså ordet
ethnos, Ln. 7: 5; Ap. 10: 22. Och huru
orden panta ta etknä ömassom öfversättas
naed alla folk och ömsom med alla hed-
ningar, synes af Mat. 25: 32; 28: 59;
jfr Ap. 14: m6; 15: 57.
På några ställen brukas ordet ethnä,
» hedningar», om »hedning-kristna», så-
dana sons från icke judisk religion om-
vändts till kristendomen, Ro. m6: 4;
Ga. 2: 52. Ett exempel på ordets
dubbla betydelse af hedningar och hed-
nsngkristna ses i Ef. 2: II och 3: 1, »1
som voren hedningar», och »Ihedningar».
Ehuru redan G. T. lofvade hednin-
garna eller alla de utom-israelitiska fol-
ken delaktighet i frälsuingen och Mes-
smas’ rike, 5 Kl. 8: 45 f.; Ps. 2: 8; Es.
60; 65: ~, hade dock judarne svårt
att fatta Jesu evangelium, som satte
judar och hedningar i jembredd, så-
som lika hehöfvande af och lika be-
rättigade till samma nåd, Ap. mo; Ro.
9: 30 f. Såsomas särskildt sänd till
hedningarna, kallas Paulus hednin-
garnas apostel, m Tim. 2: 7; byar-
emot Petrus och de öfriga isynnerhet
voro »omskärelsens apostlar», Ga. 2:
8. Men då judarne envist förkastade
dess tillbjudna nåden, kom domen öfver
dem, och Guds rike gafs åt hednin-
garna, Ap. 53~ 46; m Tes. 2: m6.
1 hedendomens natt lefver ännu
större delen af jordens befolkning. En-
ligt senaste beräkningar uppgår denna
till 1,424 millioner, och deraf äro 856
millioner hedningar - ett häpnadsväc-
kande antal, och hvarje själ bland dem
ropar till de kristna som den macedo-
niske mannen till Paulus: >Kom hit
öfver och hjelp ossl Ap. 16: 9.
2. Se Gojim.
Hedningarnas öar, m M mo: 5, de
af Jafets afkomlingar befolkade hafs-
länderna, Asien och Europa samt deras
kolonier.
Heffata eller Effata, d. ä. öppna
dig! ett aramsseiskt ord som Jesus utta-
lade till ems döfstum, Mar. 7: 34.
Hefziba, Manasses misoder, 21(21: 1.
Hegai, haremsföreståndare vid Ahas-
veros hof, Est. 2: 3, 8, 15.
Helbon, hvars utmssärkta vin fördes
af köpmän i Dainaskus till Tyrus, Ile.
27: m8, är den ännu för sina drufvor
berömda byn Ilalbkn i en dal på Li-
banon en mil norr omss Damaskus; om-
nämnes i en Nebukadnezars inskrift
under namnet Ililbunuv son> en ort
somim gaf konungen sin gärd af både vin
och olja.
Helbregdagörelse. se b’önkö,-else.
Heldai <varaktig), Sak. 6: mo, 1 v.
14 kallad Heleni <stark), blef jemnte
två andra naän, Tobia (Gud är god)
oclm jedaja (Gud vet), af de i Babylon
qvarhlifna judarne öfversänd till Jeru-
salem med guld och silfver för temispel-
byggningen; de mottogos i Jerusalem
af Zefanjas son Josia (Gud stöde<, som
äfven kallas Hen (nåd). Alla namnen
äro sinnebildliga, betecknande » hed-
ningarnas fullhet» och »Israels qvarlefva»:
af gåfvorna gjordes en dubbelkrona
son> sattes på öfverstepresten Josuss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 21 17:13:04 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblobok/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free