- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
267

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Reference, Language, Christian Literature, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord L - Laodicea...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m66 ItEIGA. -HELIG.

hufvud, 6: m m, och förvarades i templet. Härnsed får icke förblandas den lag,
Helga, att afskilja en person eller enligt hvilken en slaf blef fri i sitt
en sak för ett heligt eller gudstjenstligt sjunde tjenstår, 2 M. 21: 2. 1 sab-
bruk. Så voro presterna, offren, taber- batsåret firades löfhyddohögtidems sär-
maaklet etc. helgade, likaså sabbaten. skildt med en offentlig föreläsning af
Fadren »helgades Krstus och sände lagen, 5 M. 31: mo f.; Ne. 8: m f.
honom i verlöcu; Kristus shelgade sig Andamålet mmcd denna lag var väl
sjelfs genom att utgifva sig sjelf till j iclde blott att genomn regelbundet träde
offer åt Gtmd, och gcnomn andens fost- gifva jorden, såväl som dragare och
rande nåd helgas de kristne utvertes trälar, hvila, utams isynnerhet att vittna
och invertes, att de muå varda redo att omss att jorden tillhör Herren, och att
»se Guds, 1 M. 2~ 3; 2 M. 13: 2; 3 ej i ett idlligt sträfvande för det jordiska
NI. 8: mo; Jh. 50: 36; 17: 19; Eb. Jo: ligger den högsta lycka och muenniskans
54; m Tes. 5: 23; Eb. 52: 14. mål, utan i själens hvila uti och inför
Stundom betyder helga erk~msua nå- Gud, Isudler åtujutandet af hans fria
gons helighet, gifva det heliga dess rätt: nådegåfvor. Derföre skulle just detta
att »helga Guds saamn», >helga Kris- år firas med en särskild högtidlig före-
tus», Mat. 6: 9; t P. 3: 15. Ex. på läsning af lagen.
motsatsen: vanlielga, ohelga, Ps. 79: 5; Det vill synas som hade denna lag
He. 20: 13, 22, 26; 36: 20; Zef. 3~ ~ allusänt försumusats af Israels folk. Ho-
Mal. m: 7; 2: mm. telser i fall af sådan olydnad finnas
Helgedom, ett lseligt efler afsldildt 3 M. 26: 32 f. »Landet skall ligga
runs, Ps. 20: 3; så kalladles dIema innersta öde ocls hålla sin sabbat, hvilken det
afdelningen af taherualdlet eller temssplet ej fick Isålla på edra sabbatsår, medan
der förbundets ark stod, och der endast 1 bodden deris. Det gick så i fullhor-
ofverstepresten och det blott en dag om dan, först umsder den babyloniska fån-
året ficl~ träda ism, 3 NI. 4: 6; m Kl. 5: genskapen, 2 Kr.’ 36: 20 f., och sedan!
8. Helgedom kallas också stundomu – Påbtsd ons sabbatsårets firande efter
hela tabernaklet eller templet, Jos. 24. fångenskapen finnes i Ne. mo: 31; ett
26; 2 Kr. 20: 8. 1 motsats till det exempel på dess iakttagande finnes i
gamula testansemstets sverldsliga helge- Ma. 6: 49, 53.
dom», Eb. 9: (gr.), med dess utverres Helig (eb. kadosch, ren) är i hög-
stadgar, fns en högre, en himmelsk sta mening Gud, såsom absolut skild
helgedom, dit Kristus ingick, Eb. 9: 24. från all synd, såsom allemiast viljande
Helgedom betyder ibland tillflyktsort, dlet goda och Isatande allt omadt; så
beskydd. Es. 8: 54; Hes. vs: m6. ljuder det åter och åter till Israel: Va-
Helgår, eg. sobbatsår, 3 NI. 25: ~, ren helige, ty jag, Herren eder Gud,
skulle emaligt lagen firas hvart sjunde år. är helig, 3 M. II: 44; 59: 2; Ps. 99:
Sedan jorden i sex år blifvit besådd 5, 9 Es. 6: 3; Jh. 57: mm; Up. 6: mo.
och skördad, skulle den i sjunde året Helige, helgon kallas vidare Guds
fira Ilerren en sabbat; åkern skulle ej egendoensfolk, i G. T. Israel, det »be-
arbetas; vinstocken ej skäras, skörd ej liga folkets, Da. 8: 24, och i N. T.
insamlas. Spillsäd, »om växte upp, och Kristi lärjungar, det »heliga folket»,
sjelfväxande frukt på viustock och oliv, P. 2: 9, såsons afskilde från verlden,
skulle vara gemensam egendom för tje- förenade mssed Kristus och delaktige af
nare och fria, främlingar, fattiga och den helige anden, 2 Klor. 5: 25; m Tes.
djur, 2 M. 23: mo f.; 3 M. 25: m f. 3: 13; 2 Tes. 5: mo.
Till förekommande af hungersnöd ville Helige kallas också englarne, Mat.
Herren välsigna sjette årets skörd, så 25: 31; Up. 54: mo; profeterne, Lts. m:
den skulle räcka in på tredje året, 70; Ef. 3: 5, och apostlarne, Ef.3:5.
3 M. 25: 20 f. Undler sabbatsåret 1 en allmännare bemärkelse före-
fingo ej heller några skuldler kräfvas; komma orden helig och helgad om vissa
derföre hette det ock friår eller an- Isersoner, tider ocls saker som voro af-
ståndså,-, 5 M. 15: m f. (Rabbinerne skilda eller vigda för Gud och hans
och somliQe kristne tolka detta så, tjenst, utan att dock dernaed afses nå-
att skulderna alldeles efterskänktes.) gon hos dem sjelfva befintlig god egen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 21 17:13:04 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblobok/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free