Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord L - Lotan...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIEL -HIMMELENS FÄSTE~ 17S
de sammisanbundna genom kanaler, som
vattnade och förskönade det mellan-
liggande landet. Tigris rinner nu genom
en ödemark. Se vidare Evfrat.
Hiel af Betel, uppbyggde Jeriko
Ahabs tid, m Kl. 16: 34; det kostade
honom hans förste son Abiram, då han
lade grundvalen, och Isans yngste son
Segub, då han satte in portarna, efter
Herrens ord flera hundra år förut genom
Josua, Jos. 6: 26.
Hierapolis, stad i Frygien nära
Klolossä och Laodicea, i en ort, rik på
varma källor och bad. Här fans en
kristlig församling, somss låg Epafras
ömt om hjertat, Kol. ~: m3. Stadens
ruiner finnas vid det nuvarande Pam–
huk kulasi (bomullstorn), så kalladt
efter de hvita klipporna.
Hilkia. 1. En trogen öfversteprest
konung Josias tid, påträffade lagho-
ken i templet och ledde den af konun-
gen anordnade reformationen och den
härliga passab-festen. 2 Kl. 22: 4, 8
f.; 23: 4 f.; 2 Kr. 34: 54 f.; 35: 8.
2. Jeremias fader, Je. m: 1.
Himmel. Detta ord förekommer
flera olika bemärkelser, som man må
väl skilja.
1. Lufthimmelen, i hvilken molnen
sväfva och foglarne flyga; så t. ex. »him-
melen blifver röd», Mat. 16: 2; »tecken
af himmelen», Ln. mm: 16; omn denna
himmel heter det att den tillstänges, så
att regn ej faller, Ln. 4: 25, och att
den öppnas, så att ögat skådar in i här-
ligheten der ofvan, Ap. 7: 56.
2. Stjernhimmelen, den rymd, i hvil-
ken de otaliga himlakropparne röra sig,
»himmelens stjernor», Eb. mm: 12, eller
»himlarnas krafter», Mat. 24: 29. Jfr
m Kl. 8: 27.
1 en bemärkelse som omfattar de nu
nämda är ordet att fatta på de ställen,der
»himmel och jord» nämnas tillsamman
för att uttrycka hvad vi mena nsed
»verldens eller sverldsalltet,,. Så i m
M. m: 1, sGud skapade himmel ocls
jord», och Mat. 5: tS, »Himmel och
jord skola förgås»~ Up. 20: mm. Så talas
om de himlar och den jord sons nu äro,
2 P. 3: 7, och den första himmelen och
den första jorden, Up~ 21: 1, i motsats
till maya himlar och ny jord, 2 P. 3~ 13;
Up. 2m: 1.
Då man tänkte sig himmelen som
ett hvalf, hvars nedre rand vidrörde jor-
dens yttersta kanter (se Himmclensfärte),
gaf detta anledning till sådana talesätt
son>: från himmelens ena ände till
den andra», Mat. 24: 31; >från jordens
ände till himmelens ände>, Mar. m3:
27; >under himmelen», Ap. 2: 5; Kol.
5: 23; Mat. II: 23.
3. Härlighetshimnselen, der Gud sjelf
bor, m Kl. 8: 49, »himmelens Gud, Ps.
136: 26; Up. II: 13; m6: mm; »den
kimmelske fadren», Mat. 6: 9, 14; och
hos laonom den »himmelska härskarans,
Lu. 2: 13, »Isimmelens englar», Mat~
24: 36, sanst de frälstas andar, Eb. 52:
23. Denna himsasel, i hvilken Guds
vilja sker fullkomligt, Mat. 6: mo, från
hvilken Kristus kom ned, Jh. 3: 13r
till lavilken han uppför, Lu. 24: 51.
»öfver alla himlar», Ef. 4: mo, och hvar.-
ifrån han återkomma skall, m Tes. 4:
m6, denna himmel är för syndare öpp–
nad ocIa beredd, Jh. 14: 2, genom ho–
nom som med sitt eget blod ingick »i
sjelfva himmelen., hafvande vunnit en
evig förlossning, Eb. 9~ 12, 24.
Denna himmel är det kanske Paulu.~
åsyftar i 2 Kor. 12: 2, der han berät–
tar att han i en hänryckning vardt upp-
tagen till »tredje himmelen» eller »pa–
radiset», v. 4, och hörde outsägliga ord,
dem ingen menniska tala må.
4. Någon gång står himmelen istf~
himmelens invånare, t. ex. Up. sS: 20,
»fröjda dig,~himnsel»; jfr 52: 52; eller
istf. himmelens herre, t. ex. »jag har
syndat mot himmelen», d. ä. mot Gud1
Ln. 15: m8; så ock »från himmelen»1
d. ä. från Gud, Jh. 3~ 27; Lu. 20: 4, etc~
Himmelens drottning, se Astarte.
Himmelens fäste, eb. rakta, ut-
sträckning, framställes i bibelns bild–
språk såsom en ofantligkristallklarhvalf–
båge eller kupol, som utsträcker sig åt
alla håll öfver jorden. Så t. ex. i Eli–
hus fråga till Job, »Förstår du den all–
vises under - -? Spände du med ho–
nom himlarymdems, fast såsom en gjuten
spegel?» Job 37: m6, m8. Detta hvälfda
fäste framställes vidare såsom skiljande
vattnen der ofvan från vattnen här nere,
mM. m: 6f.; Es.4o:22;Ps.mo4:2f..
försedt med fönster, m M. 7: mm; Es.
24: m8, eller dörrar, Ps. 78: 23, genom
hvilka regnet faller ned, Mal. 3: mo, och
uppbärande himlakropparne son> äro fästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
