Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord M - Meuniter...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MORCONCÅEVA -MOSE. 30
spisoffret», Esr. 9~ 4 f.; Da. 9: 21.
Jfr Davids bön i Ps. 141: 2.
Morgongåfva, i M. 34: 12; 2M.
22: 16; m 5. iS: 25, den gåfva brud-
gummen måste erlägga till brudens an-
höriga. Jakobs morgongåfva var en
14-årig tjenstetid, i M. 29: #8 f. Se
Äktenskap.
Morgonstjerna, se Sijernor.
Mona. 1. Det land, dit Abraham
af Herren sändes att offra sin son på
det berg (eb. »ett af bergen») som sär-
skildt skulle för honom betecknas,
M. 22: 2. Många tro att detta land
var trakten kring Jerusalem, och att
berget var det
2. Mori hvarpå Salomo byggde
Herrens tempel, 2 Kr. 3: i, samma
ställe der David hade offrat på den af
Aravna köpta trösklogen, 2 5. 24: i6
f. ; jfr 1 Kr. 22: i. Se 7erusalem,
sid. 206.
Mortare, d. ä. mortel, ett husgeråd
hvaruti ebreerne stötte mannat i öknen,
4 M. im: 8, och hvari man äfven stun-
dom krossade säden, Or. 27: 22.
Mose, Israels store profet och lag-
stiftare, född i Egypten omkring 1570
f. K. af Kehats son, Levis sonson, Am-
ram och hans moster Jokebed, 2 M.
6: 20, broder till Mirjam och Aron, 4
M. 26: 59, tre år yngre än den senare,
2 M. 7: 7. Hans historia sönderfaller
tre tydligt begränsade perioder, byar-
dera af fyrtio år, nemligen uppfostrings-
tiden, herdetiden och ökenvandringen,
Ap. 7: 23, 30, 36. Den första börjar
med hans barndom, då han af sin mo-
der, som icke längre kunde (lölja det
vackra barnet, tre månader gammal ut-
lades i en liten rörkista bland vassen
Nilfioden, 2 M. 2: m f. Der fans han
af Farnos dotter, som upptog honom
till sitt barn och gaf hononm namnet
Mose, eb. Mosckek, ty, sade hon, »ur
vattnet har jag dragit honom»; ett namn
som kan härledas af det eb. maschak,
draga, Ps. 18: 17, eller af de egyptiska
orden mo, vatten, och uske, frälst, alltså:
frälst ur vattnet. Genom sin systers
påpasslighet fick han sin mnoder till
amma, uppfostrades sedan vid Faraos
hof, der han blef lärd i all egyptier-
nas visdom och vardt mägtig i ord och
gerningar, Ap. 7: 22. Den andra pe-
rioden bömjade med hans flykt till Mid
jan, sedan han i patriotisk ifver slagit
ned en egyptier och ådragit sig mot-
vilja för sitt förlikningsförsök emellan
två e6-eer (ett bevis för berättelsens san-
ning!), 2 M. 2: m i f. Undan Faraos
hämd flydde han nu till Midjan och
lefde som en arab i fyrtio år. Genom
sin hjelpsamhet mot presten Jetros dött-
rar kom han in i hans hus, fick hans
dotter Zippora till hustru och födde
med henne sönerna Gersom och Elieser,
2 M. 18: 3 f., vallade sin svärfaders
hjordar och gjordes förtrogen med alla
herdelifvets faror och besvär, 2 M. 2:
i5 f. 1 denna öknens enslighet lika-
som förut genom Egyptens visdom be-
redde Gud honom till det »utkorade
redskap» han skulle blifva för sitt folk
under den tredje tiderymden af sitt lif,
hvilken sträckte sig från den stund han
kallades af Herren i den brinnande bu-
sken vid Horeb, 2 M. 3, tilldess han
från Pisgas höjd fick se Kanaans ljuf-
liga berg och så dö. Till den sista pe-
rioden, 2 M. 7: 7, hör allt det vi känna
om hans uppträdande inför Farao, hans
underverk inför honom, 2 M. 5 f., den
första pasab-måltiden och gången ge-
nom Röda hafvet, k. 12-14, lagens
mottagande, k. 19 f., gudstjenstens in-
rättande In. m., k. 25 f. »Öfver hela
Herrens hus var han betrodd», så vitt-
nade Gud sjelf om honom, 4 M. 12:
7, och aposteln säger att han var tro-
gen i hela Guds hus, såsom en tjenare
till vittnesbörd om det som skulle för-
kunnas, Eb. 3~ 2, 5. Ty Herren »ta-
lade till honom muntligen, åskådligt
och icke i gåtor», och »Herrens gestalt
fick han skåda», 4 M. 12: 8. Han
»talade med honom ansigte mot ansigte,
sasom en man talar med en annan>,
2 M. 33: Ii. Likväl fick han icke sjelf
komma in i Kanaans land för sin synd
vid Meriba, 4 M. 20: 8 f~ 5 M. 1: 37.;
3~ 26. Sedan han fört Israel till lan-
dets gränser, fick han från Pisgas höjd
se dess härlighet, hvarpå han dog der
Moabs land, och Herren hegrof ho-
nom i en dal i Moabs land, midt emot
Bet-Peor, och ingen har fått veta hans
graf allt intill denna dag, 5 M. 34.
Han var 120 år gammal då han dog,
klarögd och bibehållen, v. 7. Om Mo-
ses kropp måste öfverengeln Mikael ut-
kämpa en strid mot djefvulen, Jud. 9,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
