Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord M - Moses lagar...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUsmK# 311
ugab, 1 NI. 4~ 21, i Sv. pipa, Job 21:
I2~ 30: 3I~ Ps. 150: 4. Meningarne
äro delade om betydelsen af ordet #ugab.
Någre anse att det betecknar säckpipan,
ett instrument som ännu hr mycket bruk-
ligt i Egypten och Arabien, och som
Italien kallas sanbonja, ett namn som
påminner om namnet på ett af instru-
menten i Da. 3: 5, det kaldeiska surn-
fonja (Sv. luta), hvilket man äfven hål-
ler för säckpipan. Andre mena att
ugab är den s. k. Pan-pzjz5an eller herde-
pipan, ett instrument bestående af flera
bredd med hvarandra hopfogade rör-
pipor af olika längd och tonhöjd. Detta
instrument brukas mycket bland her-
darna i österlandet. En del förmoda
att det är ett sådant som afses med det
kald. rnaschrokita, Da. 3: 5 (Sv. trumpet).
Ett annat blåsinstrument är det som
kallas halil, i Sv. pipa, 1 5. mo: 5;
K. i: 40; Es. 5: 12; 30: 29; (Je.
48: 36, trumpet); förmodligen ett slags
flojt, af rör, trä eller horn; begagnades
både vid glädje och sorg, Mat. ~: 23;
Im: 17; äfven vid religiösa högtidlighe-
ter, jfr 1 5. mo: 5; Es. 5: 12. Ordet
nehilbt i Ps. 5: (Sv. arfvet) torde ock
beteckna flöjt. De egyptiska monu-
mnenten visa oss både enkla och dubbla
flöjter och pipor.
Uteslutande för heliga ändamål bru-
kades det instrument som kallas ha-
zozra, i Sv. basun eller trumpet. Mose
fick befallning af Gud att göra två
trumpeter af silfver, hvilka skulle be-
gagnas af presterna till folkets samman-
kallande, till signaler i krig, till utro-
pande af högtider samt vid bränn- och
tackoffer, 4 M. 10: 2 f. Jfr om hasosra
Kr. i~: 8; 2 Kr. 2o: 28; Ps. 98: 6.
1 Salomos tempel omnämnas 120 pre-
ster somn blåste i sådana trumpeter, 2
Kr. 5: 12.
Ungefär på samma sätt brukades
det instrument som kallas schojar,
Sv. basun eller trumpet. Ljudet från
Sinai var som en »skarp basun», 2 NI. 19:
m6. Joab blåste i basunen för att samla
krigafolket, 2 5. 2: 28. Nymånaden
firades med basunaskall, Ps. 81: 4. Jfr
vidare Job 39: 27 f.; 3 M. 25: 9; Es.
m8: 3; 27: I3~ 58: m; Je. 4: 5, 19;
6: 1, 17.
Man är ej på det klara om skilna-
den mellan hazozra och schojar. Van-
ligtvis skiljer man mellan dem så, att
den förra var den raka, långa trum-
peten, sådana som finnas afbildade på
Titusbågen (se sid. 275), den senare
deremot en krumformad basun, mera
lik ett horn. Hornet nämnes som ett
särskildt instrument i Da. 3: 5 (Sv. ha-
snu). 1 Jos. 6: 5 derensot är horn (eb.
herrn) samma instrument som i v. 4
kallas schojar, och jemför man dessa
båda verser med 4 M. mo: mo, så fram-
går, att hazozra, schofar och keren
kunna vara namn för samma sak. 1
Ps. 98: 6 åter skiljes mellan de bådmm
förra (»basuner och trumpeter»).
Afbildningen visar åtskilliga slag af
blåsinstrument, flöjter och basuner, trum-
peter och horn. N:o i5 är en Pan-
pipa eller herdepipa, n:o m6 en säckpipa.
2. Striln »instrument eller Stränga-
spel. Af dessa är det isynnerhet tvenne
arter som vi hafva att betrakta, nem-
ligen kinnor och nebel. Kinnoren,
Sv. harpa, är det första instrument som
nämnes i bibeln, m M. 4~ 21. Laban
kände dess bruk, 31: 27. Den begag-
nades vid festliga tillfällen af hvarje-
handa art, såsom vid arkens återhem-
tande, m Kr. 16: 5, vid gndstjensten
Herrens hus, 1 Kr. 25: 3; vid triumf-
tåg, 2 Kr. 20: 28, o. s. v. Äfven
kringvandrande sångerskor synas hafva
begagnat kinnoren, Es. 23: x6. Med
spelande på kinnoren dref David deim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
