Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord N - Nehemias bok... - Uppslagsord O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 NYMARE-OnADJA.
offer, 4 M. 28: f.; arbeten och han-
del afstannade, Am. 5: 5; och man
samlades till gudsdyrkan, Ile. 46: 3;
2 Kl. 4: 23; Es. 1: 13 f. Man blåste
trumpeterna vid de särskilda offren,
»asom vid andra högtider, 4 M. mo: lo;
Ps. 5»: 4. Det var en glädjens fest,
0». 2: II, som äfven inom familjen
firades med gästabud, m 5. 20: 5, »8.
Särskildt högtidligt firades första dagen
den sjunde månaden, Tisri, 3 M. 23:
24, eller basunfesten, by. se.
Om nymånaders afskaffande, se Gal.
4: 9 f.; Kol. 2: »6.
Nymäre, Job 30: 9, talämne.
Nyår, se Ar.
Nådastol, se sid. 133.
Näsan förekommer i vissa bildliga
talesätt, som lätt förstås. Näsan» fny-
»ande, likasom öfver en obehaglig lukt,
betecknar vrede och mi»shag, Es. 65:
5~ 2 5. 22: 9; Ps. IS: 9; Job 39: 23
(eb.). Välbehag liknas vid vällukt som
behagar näsan. Så kände Herren en
välbehaglig lekt efter Noab» offer, m M.
5: 2», och om presterna sade Mose, att
tle skulle #bära fram rökelse för Her-
rens näsa, 5 M. 33: 10. Jfr 3 M. m:
9, m3; 2: 2 etc. Med ring i nosen
tyglade man vilda djur; deraf uttrycken
2 Kl. 19: 28; He. 38: 4.
A andra sidan vore näsringar en
vanlig prydnad för qvinnorna i orien-
ten, såsom än i dag. Så läsa vi att
Abrahams tjenare »satte ringen i Re-
bocka» näsa», » M. 24: 47 (Sv. ånne),
och ilerren säger till Israel: »Jag satte
en ring i din näsa», He. m6: 12 (Sv.
ännespann i ditt änne). Jfr bilden,
sid. 246.
Nässlor växa på den lates åker,
Or. 24: 31, och bland öde ruiner, Es.
34: 13; Om. 9: 6. 1 Job 30: 4 åsyftas
mollans salta blad, som gåfvo torftig spis.
Nät, mned hvilka man fångade fl-
skar, Es. m9: 5; Ltm. 5: 1 f., foglar,
Or. 1: 17, och vilda djur, He. 19: 8;
Es. 51: 20, nämnas ofta i bildspråket
för att beteckna listiga anslag, Job mS:
5; 19: 6; Ps. 140: 6; å andra sm-
dan liknas himmel» iket vid en not,
Mat. »3: 47.
Nötter. 1 Hö. 6: io (nötagården)
afse» sannolikt valnötter (eb. egos, arab.
djos). På Josefi tid växte många val-
nötsträd vid Gennesaret. Nu äro de
ej så vanliga i Palestina men finnas
mängd på Libanon. 1 M. 43: II
nämnas Pistacia-nätter, by. se.
0~
0, se A och 0.
Obadja. 1. Ahab» hefmästare, som
fruktade Jehova och räddade ett hun-.
dra af hans profeter undan Isebels ra-
seri, blef den förste, för hvilken Elia
uppenbarade sig, då 1-ian ville förkunna
1 hungersnödens upphörande, » Kl. »8: 1 f.
2. En af de furstar som Josafat
utsände att undervisa folket, 2Kr. »7:7.
3. En profet i Juda, som profete-
rade mot Edom, Oh. m, enligt några»
mening den». s. den sistnämde fursten.
Obadjas profetia, den fjerde af
de »mindre profeterna>, som består af
ett enda kapitel, bestraffar edomeernas
öfvermod, deras skadeglädje vid Jeru-
salems intagande och plundring, v. » » -
14, hotar dem med förödelsen» straff-
domar och förkunnar för Jakobs och
Josef» 1-in» en fridsäll tid till slut, då
»frälsare skola »tiga upp på Zions berg
till att döma Esaus berg, och riket
skall höra Herren till», Oh. 21. 1 hän-
delse orden om Jerusalem syfta på sta-
dens eröfring genom kaldeerna, så får
Obadja» profetia sin plats efter baby-
loniska fångenskapen» början. Men då
Obadja intet nämner om kaldeerna el-
ler om stadens brand, så förmodar man
hellre, att Iman af»er en föregående pluim-
dring, kanske den som drabbade Jeru.
»alem under Jorams tid, 2 Kr. 21: 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
