Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord O - Offer...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
et lOJA. - OLIVEN.
Mat. 13: 25 f., grek. zizania, dårrepet,
Lolium temulenlum, har innams det ännu
skjtmtit ax, en förvillande likhet med
hvetet men sldlje» lättare derifrån, se-
dan de svartaktiga kornen skjutit fram.
Namnet zizania är af semitisk stam, och
än i dag kallas dårrepet af araberna
med det beslägtade namnet zueo3n. På,
fälten vid Samaria såg dr Stam-iley qvin-
ner och barn sysselsatta med att plocka
ut de långa zuwanstjelkarne från hvetet.
Ohola och Oholiba, två systrar som
äktades af Herren men sedan blefvo
honom otrogna; symboliska namn för
Samaria och Jerusalem, He. 23. Ohola,
d. ä. (hon har) sitt eget tält (tempel);
Oholiba: mitt tält (tempel) är i henne.
(Sv. Ahala, Ahaliba).
Oholibama, Anas dotter, en af Esaus
hustrur, i M. 36: 2 f.
Oket är en bild af underkastelse,
K. 12: 4, och förtryck, 5 M. 28: 48.
Så kallas lagen ett ok, Ap. 15: lo;
Gal. 5: i. Deraf talesättet att afkasta
sig oket, Je. 2: 20; 5: 5. Vi läsa äf-
ven om ett ljufligt ek, Mat. ii :29f.,
hvarom kan sägas, att »#det är kostligt
att draga oket i ungdomen», Kl. 3~ 27.
Oliven eller Oljoträdet, byar» blad
var ett glädjebudskap för Noab om att
flodens vatten böjade sjunka, M. 8:
Ii, nämnes i den äldsta liknelse eller
fabel historien har förvarat, Do. ~: 8
f., och förekommer hos David såsom
sällhetens och välsignelsens sinnebild,
Ps. 52: io; 128: 3, och likaså hos pro-
33~
feterna, en skönheten», ymnighetens och
styrkan» symbol, Je. xI: x6; 0». 14: 7.
Jfr Ron-i. II: x6 f. Om de två oljo-
barnen eller oljoträden i Sak. 4 och
Up. i, se under Ljusstake.
Oliven, ursprungligen hemma i syd-
vestra Asien, växer nu öfverallt i Me-
delhafsländerna och fans af ålder ym-
nigt i Kanaans land, 5 M. 6: I x; 8:
8; 28: 40; eljoberg och eljogårdar näm-
na» vid landets beskrifuing tillsamman
med vingårdar och åkerfält, Do. 15:
5; i 5. 8: 14. Klonungarne hade vid-
sträckta olivplanteringar, Kr. 27: 28.
Ännu i dag är oliven ganska allmän
landet; nästan hvarje by har sin oliv-
lund. Olivens odling var af största be-
tydelse för den israelitiska hushållnin-
gen. Oljan var ett alln-iänt födoämne,.
2 Kr. 2: xo, och var en af de han-
delsvaror som köpmännen exporterade,
He. 27: I7 0». 12: (grt. olja för
balsam). Huruvida israeliterne äfven
åto sjelfva frukterna, såsom de nu myc-
ket äta» i Palestina, inlagda i saltvat-
ten, är svårt att säga.
Oliven trifves på torr, stes-ibunden
mamk, växer långsamt men uppnår en
hög ålder, och då grenarne börja för-
torka, kan man inympa i trädet grenar
af det vilda oljoträdet, så att de bära
god frukt. Jfr Ro. II: 17 f. Kring
en gammal stam-is skjuta ofta nya tel-
ningar upp från roten, en bild af bar-
nen kring den lycklige mannens bord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
