Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ornan... - Uppslagsord P
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CA RPA R. –5’AS».VARIM - 353
3. 15 M. 33: 2; Hab. 3: 3 näm-
nes Parans beig bland utgångspunk-
terna för Guds uppenbarelse i lagen;
kanske afses dermed den norra bergigare
delen af öknen Paran. Somlige tänka
på det nuv. berget Djebel el Tik vid
södra gränsen af Parans öken, ny, om
Akabaviken,
Parbar, se Parvarim.
Parder, se Leopard.
Parmemias, en af de sju almose-
utdelarne, Ap. 6: 5.
Parpar, se Abana.
Parterne, ett vildt barbariskt folk
som bodde i det lilla ofruktbara berg-
landet Partien se. om Kaspiska hafvet,
lydde först under assyrier, perser och
selevkider men bildade omkring 256 f.
Kl. under Arsaces ett sjelfständigt rike,
som utvidgade sig betydligt öfver Sy-
rien och Mindre Asien och gjorde ro-
marne mycket besvär, tills de slutligen
åter komme under Persien omkr. 226
e. Kl. 1 det partiska riket bodde vid
Kristi tid tusentals judar, till större de-
len afkomlingar af de tio stammarna,
hvilka af assyrierna flyttats dit bort
på andra sidan Evfrat. Bland dem som
vore med vid pingsten i Jerusalem,
nämnas parterna främst, Ap. 2: 9
Partier funnes bland judarna af
olika slag, dels rent politiska såsom
he,-odianernas, dels religiöst-politiska
sasom fariseernas och sadduceernas, dels
mnera afgjordt religitisa såsom de gam-
maltrogne s. k. asideerne (hasidim, from-
me) på mackabeernas tid, x Mack. 7:
13; 2 Nlack. 14: 6, hvilka vore sa nm-
tiska i sitt sabbatsfirande, att de ej satte
sig till motvärn mot den som angrep
dem om sabbaten utan hellre gåfvo sitt
lif. Jfr 1 Mack. 2~ 32 f. Asideerna
gjorde gemensam sak med mackabeer-
na, hvilka offrade lif och gods i kam-
pen för fädernas lag och förbund,
Mack. 2.
Ett annat religiöst parti eller kanske
snarare ordenssällskap var esseernas el-
ler essenernas förbund, från omkring
see f. Kl. till Jerusalems förstöring?
Essenerne vore mera nitiske än några
andra i sitt farande efter levitisk ren-
het. De drogo sig alldeles tillbaka
från det offentliga lifvets strider, slöto
sig samman i hemliga sällskap och slogo
sig ned i ensliga nejder, såsom vid
BIbl. Ordb
Döda hafvets nordvestra kust, lefde
gemensamma hus och hade all egen-
dom gemensam; de fleste af dem vore
ogifte; deras hufvudsakliga sysselsätt-
ning var åkerbrule och handaslöjder, för-
utom flitiga andaktsöfningar. De badade
ofta, buro enkel drägt, åtnöjde sig med
enkel spis, åto intet kött och drucko
endast vatten. Sabbaten iakttogo de
strängt, och ehuru de ej deltogo i offer-
tjensten i Jerusalem, sände de dock
gåfvor till templet. För att få inträde
orden fordrades en treårig pröfning;
vid intagningen måste den pröfvade med
en förskräcklig ed förbinda sig att ära
Gud, öfva sanning och dygd, ej med-
dela lärorna annorledes än så som han
dem mottagit, samt att troget förvara
samfundets skrifter och englarnas namn.
1 Jesu och apostlarnas historia fram-
träda icke essenerne, men efter Jeru-
salems förstöring slöte sig, tror man,
många af dem till kristendomnen och
framleallade sedan den asketiska rigt-
ning, som är känd såsom den ebioni-
tiska. Det torde vara essenska infly-
telser som Paulus bekämrmpar i Klolosser-
brefvet. (Schaff, Ch. Hist.)
Mycken likhet med essenerna hade
de s. le. terapevterne, judiske asketer
eller renhetsifrare i Egypten, till hvilka
hörde både män och qvinnor. De för-
summade kroppsarbetet och hängåfvo
sig uteslutande åt studiet af lagens inre
andliga mening.
Äfven kristendomen betraktades ur-
sprungligen såsom en ny sekt eller ett
parti af judendomen; hvadan Tertullus,
då han anklagar Paulus inför Felix,
kallar honom för en öfverste för naza-
renernas parti, Ap. 24: 5; och judarne
Rom anmärkte till aposteln, då han
anlände till denna stad: »»Om detta
partiet är oss veterligt, att allestädes
säges deremot», Ap. 28: 22.
1 de kristna församlingarna insmög
sig snart ett förderfligt partiväsende.
Se Korinterbrefven. Om det onda der.
uti jfr x Klor. Il: I9~ Ga. 5: 20; 2
Pe. 2: 5.
Parvaim, ett guldland, hvars guld
användes till tempelbyggningen, 2 Kr.
3: 6. Jfr Ofir.
Parvarxm, en byggnad eller ett
qvarter i närheten af templet, der af-
gudiske konungar i Juda höllo hästar
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
