Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord P - Paulus...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360 PELÅ’SJA. -5»ENN mNGAR.
och Up. se: x om pelare af rökelse semin påminner omn åsnans. Man anser
ocls af eld. att det är denna fogel, som näminnes
1 bildspråket läsa vi om pelare soxn 3 M. Im: 58; 5 M. 54: 17, bland orena
uppbära jerdytan, Ps. 75: 4; jfr x 5. djur under namnet kaat, och semin om-
2: 8; likaså om himmelens pelare, Job talas i Es. 34: xx och Zef. 2: 14 Så-
26: xx, och himmelen liknas vid ett semin boende i ödemarker; jfr äfven Ps.
utspändt tält, Ps. 504: 2; Es. 40: 22; 502: 7. (På alla dessa ställen utom
Je. 51: 15. Samma tanke på pelaren det sista står i Sv. Rördrom.) Nam-
som ett stöd möter oss äfven der det net kaat (af en stam ko, kasta upp)
heter, att Guds församling är »sannin- torde syfta på fogelus nyssnämnda sätt
gens pelare och fäste», s Tim. 3: 55; att bespisa sina ungar.
likasom enligt Gal, 2: 9 Jakob, Petrus Peniel, se Pniel.
och Johannes räknades för församlin- Peninna, andra hustrun till Elkana,
gens pelare; hvaremot prydligheten mera Samuels fader. 1 5. 1: 2 f.
åsyftas i Ps. 544: 52, der döttrarna lik- Penna, se under Bok.
nas vid hörupelare i palatsen. Så lof- Penning, denarie, se nedan, sid. 362.
var Herren Kristus att göra den som Penningar. Handeln var ursprung-
vinner till en pelare i Guds tempel, ligen intet annat än ett utbyte af va-
Up. 3: 12. ror. Bytesmedel var då isynnerhet bo-
Pelatja, se j7aasesnja. skap, såsomn utgörande den egentliga
Peleg, delning (Lu. 3: 35 Faleg förmzsögenheten. De romerska mynt-
1. Falek), Ebers son, föddes omkr. ioo stämplarne visa ofta bilden af ett får
år efter floden. »1 hans tid vardt jor- e. d., och sjelfva ordet penning (pe-
den delad», x M. 50: 25; x Kr. 5: 59, cunia) kommer af det latinska pecus,
ord som anses syfta på jordbefolknin- boskap. Så snart handeln utvecklat sig
gens utspridning och fördelning, x M. xi. derhän, att den ej var blott och bart
Pelikanen, en vattenfogel i de ett utbyte af varor, fordrades för dess
varma länderna, som till färg och stor- bedrifvande ett å ömse sidor erkändt
lek påminner om svanen, ehuru mera och gällande hytesmedel med bestämdt
otymnplig till sin gestalt, och som sär- angifvet värde. Såsom sådant brukade
skildt utmärker sig genom den långa man i vestra Asien sedan äldsta tider
och breda näbben och den derunder de ädla mnetallerna, silfver och guld,
till en bömjan i oarbetade stycken, hvil-
kas värde bestämdes genom vigt. Der-
före läsa vi ofta att penningarne väg-
des upp till säljaren. Så vägde Abra-
ham upp penningarna, då han köpte
sin grafplats, M. 23: x6, och om Je-
remia läsa vi att då han köpte åkern
i Anatot af Hanameel, skref han köpe-
bref, teg vittnen och vägde upp pen-
ningarna på vågskål, Je. 32: 9 f.
Det första steget till egentliga preglade
mynt var kanske det, att de särskilda
styckena af metall försågos med något
märke som angaf deras vigt. 1 denna
mening fatta somlige (let bytesmedel
Abraham erlade Efron såsom preglade
silfverstycken af en viss vigt, »»gång-
bara hos köpmannen», x M. 23: x6.
Sådana stycken eller stänger af guld
sittande påsen. Honan slukar en mängd och silfver med påtecknad vigt torde
fisk ur vattnet och gömmer i denna kanske också afses med den guldstång
påse för att sedan spruta ut deraf ef- semin Akan tillegnade sig, Jos. 7: 21,
ter behof till ungarnas matande. Peli- och med ordet kesita i x M. 33: 19;
kanen har ett sträft och obelsagligt läte, Jos. 24: 32; Job 42: (Sv. pennin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
