Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord P - Paulus...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 PENTATEVKEN. -PEREZ.
kels, och öfver kalken bokstäfverna
B 5, år 2; på andra sidan (till venster)
läsas kring en lilja de orden: 7eruseka-
lim kakadiseka, »Jerusalem det heliga».
Delar af sikeln vorcm Beka eller
kalfsikel, 2 M. 38: 26, i myntvärde
omkr. kr. läs, och Gera, /25-dels sikel,
2 M. 30: 13, omkr. 12 öre.
Större penningevärden representera-
des af Minan eller pundet, och Kik-
karen eller centnern. Minan såsom
ett myntvärde metsvarade 50 siklar;
centnern åter metsvarade 6o minor
eller 3000 siklar. En guldmina var
alltså ung. 2,000 kr., och en silfver-
mina ung. see kr. En centner silfver
var i rundt tal värd 6,750 kr., och en
centner guld 121,500 kr. Den gärd
Menahem måste erlägga till assyriern
Pul uppgick till x,ooo centner silfver
eller 1,000 X 3,000 x 2,ss kr. - ung.
6,750,000 kr., 2 Kl. 15: 59; Hiskia
måste betala 300 centner silfver och
30 ceatner guld, 2 Kl. x8: 54, eller
(300 >< 3,000 >5 2,ss kr.) + (30 >5
3,000 X 40,ss kr.) = ungefär 5,670,000
kronor.
1 N. T. förekommer Minan under
namnet Mna, Ln. 59: 13 f.; Centnern
åter under namnet Talent, Mat. x8: 24;
25: x5. Båda orden heta i Sv. Pund.
1 N. T. möta oss åtskilliga grekiska
och romerska mynt, såsom de grekiska
stater, Mat. 17: 27 ~penning), lika med
den gamla helgedomssikeln, ung. kr.
2,25, och didrakma eller dubbeldrakma,
Mat. 17: 24 (Sv. skattpenning), motsv.
Beka, ung. kr. 5,12. Det vanligaste
romerska myntet är den romerska de-
narien, som i Sv. kallas penning.
Så läsa vi om »»bröd för 200 denarier»,
Mar. 6: 37, och om två denarier till be-
talning åt värdshusvärden, Ln. 10: 35.
En sådan denarie, motsvarantle en gre-
kisk drakma (d. ä. näfve eller hand-
full), omkring 6o öre, nämnes i Kristi
liknelse som arbetarens dagspenning,
Mat. 2o: 2, och enligt Tacitus var just
en denarie den dagliga aflöningen för
en soldat #på Tiberii tid. Jfr Up. 6:
6, »en choinix hvete (ung. en liter)
för en denarie, och tre choinix korn
för en denarie>, en prisbestämning för
dyrtidsförhållanden. Den romerska de-
narien var vid den tiden det allmännast
spridda verldsmyntet och blef för lång-
liga tider måttstocken för alla möjliga
pris- och värdebestämningar. De första
silfverdenarierna slogos i 3:e årh. f. K.
och visade bilden af Romnas hjelmprydda
gudinna; sedermera visade de kejsarens
bild och öfverskrift, jfr Mat. 22: 19 f.
Mindre småmynt vore det romerska as
eller assarion (Mat. lo: 29, skärf, Ln.
12: 6, små penningar), ett kopparmynt af
omkring 3 öres värde; vidare det rom.
kodrantes eller qvadrant, Mat. 5: 26
(skäsf), omkring ett öre, samt det grek.
lepton, enl. Mar. 12: 42 (skä~f) hälf-
ten af en qvadrant, d. ä. ung. /~ öre.
Bilden visar ett romerskt as; på ena
Romerskt as.
sidan bär det bilden af ett Janus-huf.
ved, på den andra framinstammen af ett
skepp.
Pentatevken, se Moseböckerna.
Peor. 1. Ett berg i Moab, hvar-
ifrån Bileam, lejd af Balak att för-
hanna, blickade ned öfver Israels läger,
4 M. 23: 28. Det synes hafva utgjort
en del af bergssträckan Pisga, som
sjelf var nordliga delen af Abarims-
bergen. Jfr 25: 20.
2. En moabitisk afgud, se Baal.
3. Peors kus, se Bet-Peor.
Perazim, en bergshöjd, Es. 28: 21;
sannolikt den höjd i Refaims dal s. om
Jerusalem, der David slog felisteerna~
och som derföre kallades Baal-Pera-
zim, d. ä. nedbrytaren, 2 5. 5: 20.
Perez eller Ferez, x M. 38: 29;
Mat. 1: 3; Ln. 3: 33 (Fares), Judas
son med sin sonhustru Tamar. Hans
Judisk sikel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
