Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord P - Paulus...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PEREZ-USSA.–PERSER. 363
efterkominmande synas hafva varit en
talrik slägt. Se 4 M. 26: 2o; Rut
4~ 12.
Perez-Ussa, se Nakons loge.
Pergament, 2 Tim. ~: 13. Att
israeliterne redan af ålder brukade till
skrifmaterial särskildt beredda hudar
eller skinn af getter och får, sluter
man af 4 M. 5: 23; Je. 36: 2, 23. En-
ligt Herodot komn detta skrifmaterial
jemte sjelfva skrifkonsten från fenicierna
till jonierna. Då en finare beredning
af hudar isynnerhet bedrefs i Pergamus
Mysien, fick sådant skrifmaterial deraf
namnet pergament. Jfr sid. 6x. -
Pergamus, gammal stad i Mysien
vid den segelbara floden Kaikos, ej
långt från dess utlopp i egeiska hafvet,
isynnerhet berömd såsomn hufvudstad
för riket Pergamus från 283 till 133
f. Kl., samt under det romerska väldet
sasom hufvudstad i provinsen Asien och
som säte för en romersk domstol. Här
fans ett af de förnämsta biblioteken
gamla verlden samt ett gammalt vidt-
berömdttempel åtläkedomsguden Aesku-
lap, som tillbads under symbolen af en
lefvande orm. Staden heter nu Bergama
med omkr. 4,000 mv.; af den gamla
finnas många ruiner.
Tidigt fans här en kristlig försam-
ling, till hvilken Johannes stälde ett
af sina sju sändebref. Up. 1: 5 5~ 2:
12 f. Församlingen prisas för sin tro-
het midt i en stad der satan hade
sin tron - kanske en hänsyftning just
på Aeskulap-dyrkan m. m. - men var-
nas sifven för nikolaiternas parti, hvilka
ville sammanmänga ljuset med mörkret.
Dem som öfvervinna lofvar Herren det
fördolda manna samt en hvit sten med
ett nytt namn.
Perge, en stad i Paminfylien vid flo-
den Kestros, 6o stadier från dess myn-
ning, med ett berömdt Dianatempel.
Här var det Paulus och Barnabas på
sin första missionsresa stege i land och
öfvergåfvos af Johannes Markus, Ap.
13: 13. På återvägen predikade de här
evangelium, 54: 25.
Perlor nämnas såsom de ädlaste
dyrbarheter i Job 28: 18; Or. 3: 55;
8: xx; 31: xo; i eb. peninim, i Kl.
4: 7 öfversatt mined koraller. Likasom
visheten i G. T. liknas vid perlor, så
liknas himmelriket i N. T. vid en perla,
(gr. margarites), Mat. 53: 45 f.; jfr
Jesu ord om att ej kasta perlor för svin,
Mat. 7: 6. Portarne i det nya Jerusa-
lem Johannes såg vore hvardera en perla,
Up. 25: 21. Paulus varnar qvinnorna
för att smycka sig med perlor eller
dyra kläder, x Tim. 2: 9, och i Up.
57: 4; 58: 12, x6, nämnas perlor bland
skökans och Babels prydnader.
Det nytestam. ordet margarites, af
det sanskrit. mangéra, hänvisar utan
tvifvel på den dyrbara produkten af den
sedan ålder berömda perlemormusslan
(Mytilus margaritifer) som ännu lika-
som i forntiden uppfiskas ur Indiska
oceanen, isynnerhet nära ön Ceylon.
Musslorna, hvilka uppsökas på hafs-
bottnen från ett djup af 58-90 fot
af särskildt inöfvade dykare, hafva två
afrundadt fyrkantiga skal, utantill skrof-
liga och ojemna, invändigt fina och
hvitglänsande. De mäta från 2 till 12
tum i längd och bredd med en finger-
bredds tjocklek. På det inre af skalet
sitta perlorna, hårdnade afsöndringar
ur djurets kropp, varierande till for-
men, än runda, än päronlika eller kan-
tiga, och äfven till storleken vexlande;
somliga uppnå ända till ett dufäggs
storlek. Perlornas sällsynthet,. svårig-
heten att komma åt dem, deras sköna
former och deras underbart rena glans
gjorde dem af ålder till högt värderade
smycken. högst skattades de som vore
af fullkomligt mjölkhvit färg; det gif-
yes äfven perlor hvilkas färg skiftar
gult, rosenrödt och purpur. Somlige
mena, att det eb. ordet penini0 afser
perlor af röd färg. Det eb. ordet neti-
fot, droppar, Do. 8: 26; Es. ~: 19
(Sv. kedjor), torde också afse perlor,
hvilka begagnades som örkängen.
Perser, Persien. Perserna bodde
först i landet Persis eller Paras, He.
27: xo; 38: 5 (der de nämnas bland
Tyri och Gogs trupper), sannolikt den
nuv. persiska provinsen Farsistan vid
nordöstra stranden af Persiska viken, tills
de under Cyrus omkring 559 f. Kl. gjorde
sig oberoende af mederna, utvidgade
sina gränser och bildade det stora per-
siska verldsväldet som räckte från Me-
delhafvet till Indus. Dan. 2: 39; 7: 6.
1 denna mening nämnes Persien i 2
Kr. 36: 20 f.; Esr. 4: 5 f.; 6: 54;
Est. 5: 3, i8; 50: 2. Det egentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
