Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord P - Phaleg...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 5»REST.
6: 12; 2 Kr. 13: ss, att underhålla
ljusstakens lampor med olja, 2 M. 27:
20 f.; 3 M. 24: 2, att frambära minor-
gon- och aftoneffer, spisoffer och drick-
offer, 2 M. 29: 38 f. De skulle under-
visa Israels barn i alla Herrens rätter,
3 M. se: ss; 5 M. 33: se; jfr 2 Kr.
55: 3, afgöra tvistefrågor, He. 44: 23
f., undersöka de olika slagen af spe-
telska, 3 M. 53; 54. Vidare ålåg det
dem att blåsa i silfvertrumpeterna vid
vissa tillfällen, 4 M. 10: 2 f., och att
krig uppmuntra soldaterna, 5 M. 20:
2 f. Med ett ord: presten skulle uti
allt »»bevara läran, att man må befråga
lagen af hans mun; ty han är en Her-
ren Zebaets engel», Mal. 2: 7.
Alla dessa förrättningar vore af den
art, att de ej lemnade presten tid att
sjelf arbeta för sitt uppehälle. På denna
grund vore i detta hänseende särskilda
förordningar vidtagna. Som Herren ej
hade gifvit Levi någon jord i landet
såsom åt de öfriga stammarne, så skulle
dessa gifva tionde åt leviterna till deras
underhåll. Af denna leviternas tionde
skulle nu heviterne sjelfva hembära en
tiondedel åt presterna, så att desse så-
lunda finge 5) en procent af hela lan-
dets afkastning, 4 M. sS: 26 f. Vi-
dare skulle de hafva 2) en lösepenning
för allt förstfödt af menniskor och djur,
4 M. 18: #5 f.; 3) lösepenning för
menniskor eller djur som särskildt vore
Herren helgade eller hemfallna under
bann, 3 M. 27; 4 M. 18: 54~ 4) skåde-
bröden samt köttet af brännoffren, tack-
offren och skuldoffren, 3 M. 6: 26, 29;
7: 6 f.; 24: 5 f.; 4 M. 58: 8 f., och
särskildt »»häfvebegens och »veftebrö-
stets, 3 M. 50: 12 f.; 5) försthingen af
säd, vin, olja och fårens ull, 2 M. 23:
19; 3 M. 2: 14; 23: lo; 5 M. 18: 4;
26: s f. 6) Dessutom anvisa(les dens tret-
toss preststäder med deras förstäder
eller betesmarker, Jos. 21: 13 f.-7).
Vid ett särskildt tillfälle omtalas att
presterna finge en viss andel af det
tagna krigsbytet, 4 M. 31: 25 f. - Oak-
tadt alla dessa förmåner synes dock
presttjensten icke alltid hafva earit
ekonomiskt hänseende så utmärkt, att
döma af orden i 5 5. 2: 36.
De äldsta spår af någon indelning
bland presterna med motsvarande tjenst-
omlsyten tillhöra Davids tid. Presterne
indelades då i tjugufyra skiften eller
klasser, s Kr. 24: s f; jfr 2 Kr. 23:
8; Lu. 5: 5, hvihka skulle tura omn med
tjenstgöring, en vecka för hvarje, under
det de särskilda förättningarna under
veckan bestämdes genom hottkastning,
Lu. 5: 9. Hvarje afdelning synes hafva
börjat sin tjenst på sabbaten, så att
de afgående presterne toge morgon-
förrättningarna och lemnade åt sina
efterträdare hvad som hörde till aftonen
2 Kr. 23: 8. Vid denna indelning
stodo likväl icke de två presterhiga
husen på samuma fot af jemhikhet. Då
Itamars hus hade färre representanter
än Eleasars, så togos af det senare
sexton skiften eller klasser, men af det
förra endast åtta, s Kr. 24: 4. Efter
återkomsten utur fångenskapen vore
blott fyra skiften qvar af de tjugufyra,
med omkring 1000 medlemmar i hvarje,
Esr. 2 36 f., men i senare tider be-
rättar Jesefus åter om tillvaron af 24
prestklasser, hvihka kanske buro samma
namn som de gamla, hvarmed fortfors
till Jerusalems förstöring.
På några få ställen i G. T. före-
kommer ordet prester (kohanim) i be-
tydelsen af »ministrar» hos konungen,
hans förtrogne rådgifvare eller dylikt.
Så i 2 5. 8: s8 (jfr s Kr. 18: 17);
2 5. 20: 26; Kl. 4:5 eb. Så kanske
äfven Ahabs sprester» i 2 Kl. 10: ss.
Då Kristus, den rätte offerpresten
och medlaren, slutligen kom i verhden
och offrade sig sjelf åt Gud för verldens
synd, förkastad och utlemnad till döden
af det judiska presterskapets högsta re-
presentanter, Mat. 27: s f.; Mar. 15:
f.; Ln. 22: 66; 23: s; Jh. 19: 6, då
var det slut med judendomens prest-
embete enligt Oseas profetia om att
Israels barn skola i lång tid vara utan
offer och utan altare, Os. 3~ 4. 1 den
kristna församinlingen finnas inga pre-
ster i G. T:s minening semin ett särskihdt
stånd. Ebreerbrefvet isynnerhet fram-
håller huru Jesus är den ende presten
och öfverstepresten, Eb. 2: I7~ 3: 5;
4: 54; 5: 5 f.; 9: ~s, genom hvilken
vi nalkas Gud, 7: 19.
Ordet prest, i betydelsen af offer-
prest (gr. kierevs), brukas derföre
N. T. aldrig särskildt om den kristna
församinhingens lärare och föreståndare.
Hvarhelst det ordet i N. T. förekom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
