Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord P - Profeter...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSALMERNA. 381
stor mängd i hela romerska riket,
det en mängd hedningar, synnerligast
qvinner (Ap. 13: 50), otillfredsstälda
af afgudatjenstens tomhet och drifna
af de sjunkande folkreligionernas tvif-
vel, mined glädje toge emot hvad juden-
domen hade att erbjuda, mer eller msn-
dra strängt anslutande sig till dess iakt-
tagelser och bud. »Äfven bland mäng-
den», säger Josefus (c. Ap. II, 39), »fin-
ner man redan sedan lång tid tillbaka
en stor ifver för vår gudsdyrkan; och
det gifs ingen stad, hvarken hos helle-
ner eller barbarer eller eljest någon-
städes, och intet folk, dit icke vårt sab-
batsfirande trängt sig fram, och der man
icke håller fasta, ljuständning och flera
af våra spislagar. » Dessa ord torde
gifva en ungefärhig föreställning omin de
fordringar som iallmänbet stäldes på
prosehyterna. Somliga af dessa torde
hafva varit mera stränga, andra mindre.
Emellertid var det ofta bland sådana
till judendomen öfvergångne hedningar
som evangelium isynnerhet vann gehör.
Sådana proselyter är det ock som åsyf-
tas med de i N. T. omtalade sebomenoi,
Sv. gudfruktige, gudhige, Ap. s3: 50;
s6: 14; 17: 4, 17 58: 7. På ett ställe
kallas de med båda namnen, guajruk-
tige proselyter, Ap. I3~ 43 Och att
på dessa ställen afses s. k. rättfärdig-
hets-proselyter, d. ä. genom emskärelse
öfvergångne, är sannolikare än att det
skulle vara fråga bara om sport-prose-
lyter». Dessa vore ju i sjelfva verket
alls icke öfvergångne; de vore allenast
»främlingar i porten». Den rabbinska
åtskilnaden snelhan två slags proselyter
är kanske intet annat än ett påfund.
Psalmerna. Det eb. ordet för psalm,
rnizmor, betecknar en sång med musik
till Guds ära och står som öfverskrift
till 57 af de skaldestycken, hvilka 550
till antalet äro kända under den ge-
mxmensamma titeln Psalmerna eller Psal-
taren, den israelitiska församlingens
sångbek, som nu sjunges kring all verl-
den på hundratals tungomål. Det eb.
namnet för denna samling, en af de
s. k. poetiska böckerna i G. T., är
Tekillim, lofsånger; en annan gemensam
benämning synes i Ps. 72: 20, Tefillot,
böner. Dessa två namn angifva ock
arten af alla dessa qväden. Da låta
sig alla hänföras under rubrikerna lof
och bön. Af de 550 psalmerna har
blott en enda (Ps. 545) öfvarskriften
Tekilla, lof, 57 af demin hafva öfver-
skriften mizmor (»psalm», t. ax. 3; 4);
fem hafva öfverskriften tefilla, bön (s 7;
86; 90; 502; 142); sex kallas miktam,
kanske dets. s. miktab, sång eller qväde
(16; 56-60, Sv. Gyllene klenodium);
53 psalmer kallas maskil (»»undervis-
nings, t. ex. 32; 45; SS);mångabära
namnet sekir, sång, äfven sammansatt
med mismor, san psalmvisa»; da 55
psalmerna 520-534 bära namnet schir
maalot, d. ä. uppstigandets sång (Sv.
Visa i högre koren), sannolikt hög-
tidssångar som afsjöngos på vägen till
helgedomen. Ps. 7 kallas sckiggajon,
se sid. 354. Hela samlingen har äfven
fått namnet Psaltare (af det grek. psallo,
spela och sjunga vid psalter 1. psaltare,
ett strängaspel, sa sid. 312).
1 Lu. 24: 44 står Psalmerna såsom
gemensam benämning för den poetiska
afdelningen af G. T., se sid. 55.
Med afsaenda på psalmernas inne-
håll skiljer Luther mellan a) profeti-
ska, b) läro-, c) tröste-, d) höna- och
e) tacksägelsepsalmer; »dock bör man
veta, att ofta i an och samma psalmin
två eller tre af dessa stycken, eller till-
ochmed alla fem äro att finna, så att
man der har profetia, undervisning»
tröst, bön och tacksägelse jaminte byar-
andra». Af lof- eller tacksägalsapsal-
merna, de egentliga tekillim, finnas
några hvilka vända sig till Jehova som
naturens Gud, Ps. 5; s04; andra prisa
honom såsom Israels beskyddare och
försvarare, Ps. 20; 29; 33; 46; 47;
några äro af enskilda såsom lofeffar för
undfången hjelp, Ps. sS; ~o; eller afse
de några särskilda af Jehovas egenska-
per, Ps. 90; 103 139. - En sterdel
psalmer äro utpregladt lyriska, i hvilka
subjektiva religiösa känslor finna sitt
uttryck, såsom tre och förtröstan, Ps.
23; 62; s25; hängifvenhat, Ps. s6;
längtan efter gudstjensten, Ps. 42; 43;
84; bön om syndarnas förlåtelse 0. s. v.
Hit höra da sju s. k. botpsalmerna, Ps.
6; 32; 38; 5s; 102; 130; 543. Så-
som läropaalmer nämner man Ps. s;
34; 528; I5~ 32; 50 m. fl. Klago-
psalminerna, i hvilka sångaren framstäl-
ler sin eller folkets nöd och ropar om
hjelp, äro ganska många, t. ex. Ps. 3;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
