Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord P - Profeter...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSALTARE. -PUaLIUs. 353
märkvärdig olikhet mellan de särskilda
böckerna i deras användande af nam-
nen Jehova och Elehim. 1 boken 1 är
jelsova förherskande: det förekommer
272 gångar, under det Elohimn (fristå-
ende) finnes der blott 15 gånger. 1
boken II finnas 164 Elohim och 30
Jehova; i boken III 44 Jeheva och 43
Elohim; i da båda sista böckerna 339
Jehova och 7 Elohim. Jfr om denna
skilnad, sid. s55. Hela samhingens
afalutande tillskrifva da flesta den skrift-
lärde prastan Esra, som också af mån-
gen hålles för förf, till den långa
Ps. 559.
Om Psalinernas nytta säger Luther
sitt företal till Psaltaren: »En men-
niskas hjerta är såsom ett skepp på
vilda hafvet, hvilket drifves af storm-
väder ifrån da fyra verldens hörn..
Hvad är nu det mesta i psaltaren, an-
nat än sådant allvarligt tal i allehanda
sådant stormväder? Hvar finner man
skönare ord om fröjd, än uti hofpsal-
merna och tacksägelsepsalmerna? Dar
ser du alla heliga in i hjertat, såsom
an skön, ljuflig örtagård, ja, såsom in
himmelen, huru hjerthigt sköna, ljufliga
blomster der uppgå, och allehanda sköna
och ljufliga tankar om Gud och hans
välgerningar. Tvärtom, byar finner du
djupsinnigara, klaghigare, jammerhigare
ord om bedröfvelse, än i klagopsal-
merna? Der kan du åter sa da hehigas
hjerta, såsom in i döden, i helvetet.
Hvilket töcken, hvilket mörker der är
och allehanda badröflig Guds vredes
anbhickl Så ock der de om hopp och
fruktan tala, bruka da dertill sådana
ord, att icke någon målare kunde dem
sålunda afmåla; icke Cicero eller någon
annan med sin vältalighet beskrifva. -
Summa, vill du sa hela den kristliga
kyrkan målad med lefvande färg och
gestalt, innafattad i an liten bild, så
tag psaltaren för dig: dar har du en
fin, klar och ren spegel, som skall visa
dig, hvad kristenheten är. Ja, du skall
också finna dig sjelf deruti, och dertill
Gud sjehf och alla kreatur.»»
Isynnerhet för alla lidande är psal-
taren en kärkommen balsam, ej svår
att förstå, såsom det också berättas om
Luther, att då hans hustru beklagade
sig för honom, att hon icke rätt för-
stod psalmerna, han gifvit henne det
svarat: du måste först bhifva enka; då
skall du rätt lära att bedja dem.
Om psalmemnas värde har Jesus sjalf
vittnat, derigenom att han med sina
lärjungar sjöng påskpsahmerna, Mat. 26:
30, att han äfven utlade denna afdeh-
ning af skriften om sig och sitt rika,
Lu. 24: 44, att han mot sina fiender
begagnade sig af dem, Mat. 22: 43,
och till sist på korset utgöt sin själ
psalumens ord, Mat. 27: 46; Lu. 23:
46. Jfr Petri användande af psalmerna,
Ap. 2, såväl som apostlarnes iallmän-
het, Ap. 4: 55; 53: 33 f.; Eb. s; 2.
Paulus förmanar de trogna att upp-
muntra hvarandra med psalmer och lof-
sånger, Ef. 5: 59; Kol. 3: s6, hvar-
med torde syftas båda på psaltaren och
på nya ur det kristliga andelifvet fram-
sprungna qväden. Af s Klor. 54: 55,
26 synes att i församhingssammankom-
sterna upphyggalsatalen omvexlade med
bön och sång.
Psaltare, se Musik, sid. 312.
Ptolemais, se Akko.
Pua. 1. Domaren Tolas fader,
Do. 10: 5.
2. Sa Sifra.
Pubhikaner kallades hos romarna
de rika och ansedda män, vanligtvis af
det ronserska riddareståndet, hvilka på
vissa år förpaktada samtliga tulhinkom-
sterna af en romersk provins. Dessa
förpaktare anstälde nu vid de särskilda
tullstationerna, Mat. 9~ 9; Mar. 2: 14,
underordnade tjenstemän, hvilka in-
drefvo tullafgifterna för deras räkning.
Det är dessa underordnade exekutorer
som i N. T. kallas publikaner. De
vore antingen romare eller af landets
egna barn. Deras ställning och syssel-
sättning gjorde dem synnerhigt miss-
tänkta och hatade, och de nämnas der-
föra tillsamman med syndare, skökor
och hedningar, Mat. 9: 55; 21: 32.
Enligt Talmud blaf en jude, som gaf
sig till ett sådant yrke, betraktad’ som
utesluten ur församlingen. Jfr Mat. iS:
17. Jesus åt med pubhikaner och syn-
dare, Lu. 15: s f., vann själar äfven
bland dem, såsom Sakkaus, Ln. s9: 2
f., och gjorde en af dem till sin apo-
stel, Mat. 9: 9; 50: 3.
Pubhius, romnerak befälhafvare på
ön Malta, mottog den skeppsbrutna
Paulus med hans följeslagare på sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
