Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord P - Påle i köttet... - Uppslagsord Q-R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARONTRÄD.- QVINNAN.
söndagen, dan andra påskdagen, då
försthingsfrukten bars in i templet, 3
M. 23: 50, då uppstod ock ur jordens
inre dan kostliga fruktan af det ned-
lagda hvetekornet, Jh. 52: 24, och så
föddes den kristna församlingens påska-
fröjd.
Päronträd, 2 5. 5: 23 f.; s Kr.
14: 54 f., ebr. baka (gråt), torde be-
teckna något träd sorem gifver ifrån sig
gummi eller balsasu. Man gissar på
balsambusken, Amyris giheadensis, eller
på mulbärsträdet. Kanhända hade Ba-
ka-dalen (Sv. ~emmerdalen, Ps. 84: 7)
deraf sitt namn.
Q.
Qvarn. Från äldsta tider, 2 M.
i i: 5, var handqvarnen ett af da oum-
härligaste husgerådan i Osterhandet; den
består af två öfver hvarandra lagda
runda stenar, /~ fot tjocka och af 2-3
fots diameter; den understa, som är
tyngre och hårdare (Job 41: 15), är
ofvantihl något konvex eller kupig, den
öfre åter nedantill något konkav eller
urhålkad samt försedd med ett handtag,
hvarmed den drifves omkring. Den
a) Qvarmstenar til5san-mrnam.
b) Understenen. c) Löparen.
kallas derföre i ab. »löparen» (5 M.
24: 6 m. fl. st.). Säden nedsläppes
genom ett trattfornsigt hål, och mjölet
faller ut mellan stenarna på en utbredd
duk. Qvarnens ljud» blef ett ordspråk
för att beteckna fredliga sysselsättnin-
gar; detta bullrets saknad var tecken
till förödelse, Jer. 25: se; Up. sS: 22.
Såsom ett nödvändigt bohagsting för-
bjöd lagan att i pant af den fattige
taga qvarnstan eller höpare, 5 M. 24: 6.
Malning på handqvarnen var en
långsam och tröttande sysselsättning,
som öfverlemnades åt da lägsta shafvar,
krigsfångar och isynnerhet slafvinner.
Do. 56: 25; Kl. 5: 13; Es. 47: 2; Lu.
57: 35. Två sitta midt emot hvarandra
och vända stenen byar sitt halfva hvarf
omkring med tillhjelp af handtaget.
Än i dag ser man denna syn i Pale-
stina. 1 senare tider bhefvo qvarnarne
större och drogos af åsnor och muhås-
ner, såsom ännu i Synen.
Qvarnen i Zef. 5: ss (ab. Maktes,
morteln) anses beteckna ett köpmans-
qvarter i Jerusalem, som manas att jemnra
sig, ty krämareskaran skall förgås.
Qvarter, i Ap. 52: 4 en mihitärisk
term, betecknande en vakt af fyra sol-
dater, af hvilka två skulle bevaka fån-
gens person och två stå på vakt vid
fängelsedörrarna. För byar och en af
de fyra nattväkterna tillsattes ett sådant
vaktskifte, tillsamman s6 man.
Q vartus, en broder i Klerint, som
helsar till bröderna i Rom, Ro. s6: 23.
Q vinnan. Qvinnans ställning var
Israel betydligt fördelaktigare än hos
andra österländska folk. Den mest
ögonen fallande ohikheten mellan forna
och nyare seder i Osterhandet är den
större frihet qvinnorna då åtujöto. 1-
ställatför att instängas i ett harem eller
höljas af slöjan deltogo hustrurna och
flickorna ledigt och obesväradt i hif-
vets sysslor och förnöjelser. Rebacka
red på kamalen obeshöjad, tills hon blef
varse sin trelofvada, s M. 24: 64 f.
Jakob helsade Rakel med en kyss
herdarnes närvaro, 29: 5 5. Qvinnor
toge ej ringa dal i offentliga högtid-
higheter, 2 M. 55: 20 f.; Do. 51: 34.
-j
388
fl’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
