Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Samaria...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420 SAMVETET-SAND.
förlig framställning af Samuels, Sauls bastraffanda, Jh. 8: 9; Ro. I4~ 23. Ju
och Davids historia. Arbetet sönder- strängare och fullkomligare dan la~ är
faller darföre halt naturligt i tre afdel- som af menniskan erkännes, desto nog-
ningar: x) Samuels historia, 1 5. i - grannare dömer hanna samvetet, Ro.
I2~ 2) Sauls regering, i 5. 13-31; 14; 1 Klor. 8; 10: 25 f., och en byar
3) Davids regering, a) öfver Juda, 2 5. skall låta sig dömas, ej af en annans
1-4; b) öfver Juda och Israel, 2 5. utan af sitt eget samvete, Kor. 50:
5-24. 1 den första afdalningan med- 29. På menniskans personliga ställ-
delas äfvan inledningsvis Elis historia, ning till denna samvetets dom beror nu
1 5. 2-4. Dessa biografier utmärlda hennes karaldters utveckling, hvilken ge-
sig genom en intagande enkelhet i fram- staltar sig olika allt efter som hennes
ställningen; de skänka oss många blic- tankar instämma uti och lyda eller rasa
kar in i forntidens lefnads- och tänka- sig upp emot och trotsa samvetets röst,
sätt och vittna lifligt om dan profetiska Ro. 2: 15. 1 förra fallet stadfästes
verksamhetens stora betydelse. Dessa menniskan i det goda och ajutar af att
böcker bafva fått namnet Samuels böc- »godt», Ap. 23: 1, »rent» och »obe-
ker, kanske emedan han framstår som smittadt» samvete, 1 Tim. 1: 5; 3: 9
hufvudpersonen under an stor del af dan Ap. 24: ifi. 1 senare fallet plågas hon
tiderymd da omfatta. Hvem som för- af ett >ondt» eller »besmittadt> sam-
fattat dam, är ej bekant. Sannolikt äro vete, Eb. 10: 22; #lit. 1: i5, hvilket
de sammanfattade af någon samlare, om hon också genom motstånd lyckas
hvilken dock ej uppgifvit sina källor, nadtysta det och invagga sig i slöhat
med ett undantag, 2 5. i: s8. Några och förhärdalse, Ro. 1: 21; Ef. 4: 19,
hafva gissat att de i Kr. 29: 29 nämda dock åter och åter öfverväldigar henne
krönikorna af Samuel, Gad och Natan med sin skräck, Or. 28: 1, som likt
lamnnat stoffet till dessa böcker. Att att »bränumärka» är inristad i hennes
Samuel ej kan vara författaren är Idlart inre, 1 Tim. 4: 2. Jfr Jh. 3: 19 f. -
deraf att da berätta både om hans och Föröfrigt talas om att »svagt samvete»,
Sauls död och om slutet af Davids ra- i Kor. 8: 10, 12; jfr Ro. 54: 1 f.; 15:
garing. Af uttrycket i 1 5. 27: 6 om s; om ett »renadt samvete», Eb. 9: 14;
att Ziklag tillhör Judas konungar allt IO: 2, 22; om att »lida för samvetet»,
intill denna dag, framgår att tiden för Pe. 2: 19.
deras författande infaller efter rikets 1 G. T. målas samvetet med sådana
delning under Rehabeam, 975 f. Kl. ord som att »andan i manniskan är en
Citat ur dessa böcker finnas i Ap. 13: Herrens lampa som undersöker alla hjar-
22; Eb. s: 5; jfr 5. 53: I4~ 28.7: 54. tats kamrar», Or. 20: 27. Samvetets
Samvetet (gr. syneidesis, samva- verksamhet uttryckas vidare så, att det
tande, medvetande), manniskosjälans är »hjartat som slår menniskan» för det
omedelbara förnimmelse af sitt förhål- orätta hon gjort, 5. 24: 6; 2 5. 24:
landa till dan sadliga lag som af hanna so (såsom man ännu i dag hör folket
är erkänd, den domare som ständigt i österlandet måla samvatsqval med så-
och omnutligt vittnar inom manniskan, dana ord som att »det värkar i hjertat»).
gillande eller ogillande, öfvar det sätt Jfr Rudin, Menniskosjälen, ~3, ios f.
Imvarpå hon i sitt varande och göranda Sanballat, »dan horoniten», Na. 2:
förhåller sig till den lag som säger so, Nehemias motståndare, som jemte
henne hvad som är rätt och orätt. ammoniten Tobia och andra af Israels
Hvarje menniska, äfvan hedningan, som ovänner på allt sätt försökte hindra
icke har dan skrifna lagen, har dock i templets återupphyggande, Ne. 6: s f.
sitt inre en af Gud i hennes natuy ned- Han hade en af den öfversteprasterliga
lagd känsla för det goda och rätta, hvil- slägtan till måg, Ne. 13: 28, ab.
kan uppfordrar henne till lydnad - Sand nämnes i bildspråket för att
»lagens verk (fordran) skrifvet i hennes beteckna myckenhet, såsom i 1 M. 32:
hjerta» - och om det sätt hvarpå hon i~ 45: 49, eller tyngd, såsom i Job 6:
lyder denna känsla, bär samvetet henne 3; Or. 27: 3. Dolda skatter ur sanden
vittne, Ro. ~: 14 f., antingen frikän- skulle Isaskar och Sabulon samla och
isande, Ro. ~: 1; 2 Klor. s: 52, eller inbjuda andra folk till Herrens berg, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
