- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
427

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Saul...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SAVEDAJEN. -SEALTiEL. 427

och då Saul sporde om hans utseende,
beskref hon honom som en gammal
man, svept i an mantal. Då bugade
sig Saul till jorden och fick nu af den
förebrående Samuel höra på nytt sin
förkastelsedom: Israel skulle falla för
falisteerna, och Saul sjelf skulle medl
sina söner dagen derpå vara hos Sa-
muel. Af utumattning föll konmingen
till marken - han hade intet ätit på
att dygn; spåqvinnan styrkta honom
och hans tjanara med en nyslagtad ldalf
och nybakadt bröd, och samma natt
gingo de derifrån, 28: 24 f. Dagen
derpå sårades Saul dödligt af hågskyt-
tarna och kastade sig på sitt eget svärd,
31: 3~ f. En likplundrande amalekit
skröt öfvar att hafva gifvit honom sista
stötan, 2 5. 1: 50. Felistaerna afhöggo
Sauls hufvud och hängde hans lik på
muren i Betsan. Folldat i Jabas kom
sedan och tog hans och hans tre stupade
sönars lik, brände dem och jordade (lem,
5 5. 31: 9 f. David sjöng ett kärlekens
sorgeqväde öfver Saul och Jonatan: sde
lifvet älskade och käre, äfvan i dö-
den icke åtsldildle, snabbare än örnar,
starldare än lejon», 2 5. 5: 23.
Sauls rageringstidl är ej i G. Test.
angifvan; blott i Ap. m3: 21 uppgifves
dan till 40 år, hvilldat tal äfven flos
hos Josefus. En annan mening är att
Samnuels och Sauls embatstid tillsaniman
utgör 40 år. Så Malm, emot Ap. i~:
20, 21.
3. Saul af Tarsus, Ap. 9~ 4, 57,
eller Saulus, sa Paulus.
Savedalen, se Konungsda/en.
Scheba. 1. Raamas son, Rus son-
son, s M. 50: 7; 5 Kr. 5: 9 (Sv.
Seba), enligt några att folk i östra
Arabien vid Persiska viken; hand lada
medl Tyrus, Ha. 27: 22.
2. En af Joks-ans söner, sonson till
Abraham på Keturas sila, 5 M. 25: 3;
i Kr. 5: 32 (Sv. Seba), enligt några
att semitiskt folk kring Evfrats myn-
ningar och öfra dalen af Persiska viken;
nämnes äfven såsom handlande med
Tyrus, Ha. 27: 23.
Märldligt är att den skilnad som
M. 50 och 25 göres mellan kusitiska
(etiopiska) och semitiska Schebafolk,
århundraden efter åter möter oss
Ha. 27.
3. En af Joktans sömmar, m M. mo;
28; Kr. 5: 22, och dan efter honom
nämda arabstamnmen Scheba eller Sa~
beame i sydvestra Arabien eller Jemen
(Sv. Saba Saba, Es. flo: 6, Rika
Arabien, Job 6: 59 o. s. v.). Detta
folk var en af de mägtigasta arabstam-
marna och jemte fenicierna forutidens
förnämsta handalsfolk i främre Asien.
Vi läsa derföre ofta om detta folkets
guldl, ädla stenar och rökverk. Från
detta Scheba var den drottningen som
kom att höra Salomos vishet och bragte
honom guld, elfenben och skatter
mängd s Kl. mo. Detta land åsyftas
ock i Es. flo: 6, »Af Scheba skola de
alle komma, guld och rökelse föra och
herrens lof förkunna.» Jfr Job 1: is;
6: 19; Ps. 72: 50, 55; Joel ~: 8.
Omsi damm gamla kulttmren i sydvastra
Arabien, som hade sin medelpunkt
staden Mariaba, vittna än i dag ej blott
de himjaritiska inskrifterna, på hvilka
namnet Schaba ofta förekommer, utan
isynnerhet de storartade ruinerna af Mmm-
riaba, nu Marib, några dagsrasor n. om
Aden.
Schibbolet. Då under att krig mel-
lan afraimiterna och gileaditarna da
förre flydde åt Jordan till, blefvo de
vid flodöfvergången anhållna af gileadi-
tiska vaktposter, hvilka tillsporde hvarje
ankommande, om han var en efraimit.
Svarade han nej, så tillsada da honom
att uttala ordet schibbo/et (d. ä. ström
eller ax); sade han då sibbolet med
afraimitisk brytning, så dödade de ho-
nom. Så föllo 42,000 efraimiter, Do.
52: 4 f.
Schilo, se Hjelten.
Sealtiel (i N. T. Salatiel) af Da-
vids konungastam nämnes såsom fader
till Sarubbabel, Esr. 3: 2; 5: 2; Hag.
5: m. Enligt Mat. 5: 52 och m Kr. 3:
7 (?) var han son till Jekonja och så-
lunda ättling af David på Salomos sida,
men enligt Ln. ~: 27 var han son till
Neri och ättling af David på Natans
linie, v. 3 1, hvartill kommer att i Km-.
3: 59 Sermibbabel kallas son till Seal-
tiels broder Ptdaja. Dessa differenser
söker m an förklara genom antagande
af svågeräktenskap, ~ M. 25: 5. 1
alla händelser var (lock Sealtiel och
efter homsom hans son Samubbabel laglig
arfvinge till i)avids namn och tron. Jfr
Malm till 5 Kr. 3: 59 och 4: 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free