- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
446

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Reference, Language, Christian Literature, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Skabb...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

446 slcAun–slcAI’sdISE.

etc. Slutligen förekommer ordet själ
4) betydelse af vårt ord person, sa-
som i 3 M. 1: 2, »om en själ vill göra
ett spisoffer » o. s. v.; sammalunda
»3,000 själar», Ap. 2: 4m; någon gång
synas det sär»kildt beteclcna slafvar, »
M. 12: 5; Up. IS: 13.
Om» ande ocIs själ, m Tes. 5: 23;
Eb. 4: 12, jfr Ande 2.
Skabb, se Sjukdomar, sid. 444.
Skaldekonst, se sid. 369 f.
Skallighet. Att till tecken af sorg
vid slägtingars frånfälla afraka håret
från hufvndat, Job 1. 20, ab.; Jer. 7:
29; 16: 6, förbjuda» 15 M. 14: 1. Flint-
skallighet var något föraktligt, delvis
emedan dan väclcte misslankar för spet-
alska, 3 M. 13: 40 f. Barnen i Betel
ropade till Elisa: »du skalliga, kom
upp>, 2 K. 2: 23. Med sådan nesa
botas da fåfänga qvinnorna i Es ~: 17 f.
Skapelse. Motsatt da hedniska re-
ligionerna och filosofiarna intygar Israels
bibel alltifrån sin första rad att allt som
är lill, uppkommit genom an från en
allamäktig Gud utgående fri handlimmg,
kallad skapelse, d. ä. frambringanda af
ett nytt utan att något fans förut byar-
af det gjordes. Skriften vittnar att allt
är skapadt af Fadren, 1 M. m: 5; Up.
4: mm, genom sonen, Jh. 1: m f.; Kol. 1:
m6, under andens lifgifvande kraft,
M. 1: 2. Jfr Or. 8: 22 f.; Eb. II: 3.
Då judarna menade, att Gud efter
den första skapelsen nu bara hvilar sig,
lärde dem Jesus, att hans fader varlcar
allt fort, Job. 5: 17. Också sa vi, huru
både i G. och N. Test. Guds fortsatta
arbete i naturens och nådens rike ofta
framställes som an skapelse. Se Ps. 51:
12, Skapa i mig att rent hjarta; Ps. 102:
19, Det folk som skall skapas; Ef. 2:
mo, Vi äro hamms verk, skapade i Kristus
Jesus. Jfr Es. ~: 5; 45: 7; 65: 17, »8;
Kol. 3: »0.
Storartade och upphöjda framställ-
ningar af dan första sicapelsens utvecic-
lingagång finna vi i m NI. 1~ 2; Job
38: 4 f.; Ps. 104. 1 m NI. m fördelas ska-
pelsaverket på de sex > skapalsedagarne > -
Somuiga mena, att da sex dagarna utmärka
sex långa perioder af ömsevis fortgående
formation och revolution. För Herren
äro »temsen år såsom en dag>, Ps. 9o:
4; 2 Pa. 3: 8. Andre åtar så, att die
~eologiska periodlernas forroationer in-
föllo under den mellantid som» är att
finssa mellan första och andra versarna
M. m. »Emellan dessa ligger utan
tvifval en djup hemlighet, som» först
evighetan sleall förklara. Vi tro icke
att skapelsen börjat med att #öde och
tomt’; v. 2 synes vittna om en stor
katastrof som inträffat på dan första
jorden, i sam»manbang mssad uppresnin-
gan af satan och hans följe, Ju. 6.
Huru af dess mörlca ruiner skaparan
frambragt på sex dagar en ny varld,
ordnad och beredd för manniskan, det
skådar Mose 1 en profetisk vision, o.
s. v.» Sådan är denna skolans bekän-
nelse. - Den äldre uppfattningen sar
skapalsedagarne vanliga dagar om 24
timmar och menar att skaparen väl för-
nsått och äfven verkligen gjort så, att
han likasoma sammanträngt till sex da-
gar de dar ofantliga periodarisa, eller
att han skapat verlden i att tillstånd
af fullbildning så, att det sar ut för
oss som om dess inre byggnad skulle
hafva kräft så lång tid. Så t. ex. Hal-
dane. Härom» skrifvar ock Roos i sin
Inledu. till Bib. Hist., Företal, p. VI:
»Vidare, när något i den hel. skrift
empprepas efter dess egentliga betydelse,
måste det äfven dar, l»varast det första
gången står skrifvet, i egentlig mening
fattas. Gud sjeif sade t~ex. i 2 M.
20: 1 1, der han gifvar sin lag till ett
olärdt follc och följaktligen ej kunde
tala poetislet, att han hade gjort bix»-
roel och jord oéh hafvat och hvad dar-
uti är på sax dagar samt till åminnelse
och njutning af sin hvila helgat den
sjunde dagen. Han grundade således
sabbatsbudat på den egentliga betydel-
sen af orden. Hvad följer häraf? Hvad,
om icke det, att Gud i egentlig me-
ning på sex dagar, och det på sax van-
liga dagar, skapat varlden, såsom Mose
beskrifvit det.»
Men då man gifver akt på de olika
framställningarna af skapelsavarket, kan
man sätta i fråga huruvida dessa sjelfva
vilja uppfattas efter bokstafven, såsom
vore de ämnade att meddela kunskap
geologi, astrononsi o. d. Då nsan sar,
att i m NI. m menniskans skapelse in-
faller först efter växternas slcapelse, v.
12 f., muen i 2: 5 f. daramot före den-
samimma; då man ser att enligt m NI.
atjernorna skapades på fjarde dagen, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 21 17:13:04 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblobok/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free