Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Skabb...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»KEvAs–sKOLoR.
1!, 27, 30; rodarbanden, v. 40, de band
eller tåg med hvilka man vända rodret,
Jak. 3: 4, eller rodren, ty större skepp
hade ofta tvenne; vidare skappsbåtan
eller räddningsbåten, m6, 32, ankarena,
29, 40, ocls sänklodet, 28. 1 v. 17
talas om himru skeppet om»bands eller
liksom onmgjordades m»ad kablar för att
förhindra dess söndarslåenda, an åtgärd
som ofta omnämnas hos de gamle. 1
samma vers nämnes äfvan 01» ~glans
refvande (Sv. kasta ut hinde~fat). *
Samma berättelse målar vidare lifligt
räddningen vid skappsbrottet. Man Ica-
stade redskapen öfvar bord, v. 19, sökta
med båt uppnå stranden, 30 f., Icastade
slutligen hela spanmålsladdningen
hafvat, 38, och kapade ankarana, 40,
- hvarpå man med simning och med hjelp
af planlcor och stycken af skeppet bar-
gade sig i land, 44. Detta lastfartyg
var icke litet: on» bord på detsamma
voro 276 själar, 27: 37.
De sjöfarande höllo sig i forntiden
mestadels försigtigt efter kusterna; nöd-
gades man ut på djupet, så vända man
sin kosa efter solen och vissa mera be-
kanta »tjarnor. Endast sommartiden vå-
gade man anförtro sig åt hafvat; ännu
på Pauli tid måste fartyg som voro på
resa från Palestina till Italien, söka sig
hamn för vinterläger, Ap. 27: I2~ 28:
mm. Att sjöresorna med den tidens
ringa lounskap och bristfälliga domm ofta
voro något förskräckligt, är lätt att
förstå. Jfr berättelserna om Jonas sjö-
nöd, Jon. 1: 12 f., och Pauli erfaren-
heter i djupet, 2 Kor. II: 25 f.
Skevas, en jude i Efasus, en > öf-
versteprest», d. ä. af öfvarsteprasterlig
slägt eller en af prastklassernas före-
ståndare, hade 7 söner, som försökte
utdrifva onda andar i Jesu namn, men
lyckades ej bättra än att dan besatta
öfvarföll två af dem (så enligt gralc.
v. m6), så att de nakna och sargada
måste fly sin ko», och Herrens nansa
vann seger, äfven bland besvärjarna,
Ap. I9~ 14 f.
Breusing söker visa att det gr. ordet bär
afser något tungt redskap, en flotte eller ett
drifankare, som man kastade ut från aktern och
lät släpa efter fartyget för att så hejda farten,
alltså ett verkligt Istederjat, d. ä. ett hejdande
redskap! Seglen hade man nog refvat strax
vid stormen» utbrott. (Nautik der Almen, Bre-
men, »586.)
Bu5Z. Ordb.
449
Skilfång, 2 Kr. m4: im, åtskilnad.
Skiljebergen, ab. Batershergen, Hö.
2: 17, torde hafva varit någon bergs-
bygd dar det var godt om rådjur.
Skiljobref, sa Äktenskapsskilnaci.
Skiljodalen, Joel 3: 14, agentl.
strajdomens dal, ett annat naumn för
~osafats dal, v. 2.
Skogshuset, sa Salomos palats> p.
411.
Skogsmarken, der arken vardt fun-
nan, Ps. 132: 6, staden Kijat-~earirn
(d. ä. sskogsstad»), der David hemtade
arken från Abinadab» hus, 2 5. 6.
Skogsoxe, se Urnöt.
Skolor för barnundervisning funnos
ej i de äldre tiderna hos judarna. Or-
det skola i Ap. i~: 9 torde afse en
lärosal i hvilken Paulus predikade. La-
gens bud ålade föräldrarna att i hem-
uset och i hvardagslifvat undervisa de
små i Herrens ord, 5 NI. 6: 7 f.; im: m8
f., och den visa förmanar sin lärjunge
att hålla sin fader» bud och icke öf-
vergifva sin moders lärdom, Or. 6: 20.
Säkerligen var det modran som i de
spädaste åren hade barnens undervis-
ning om hand. Konung Lemuel hade
af sin moder mottagit de lärdomar vi
läsa i Or. 3m: 2 f., och Timoteus hade
från barndomen undervisat» i de heliga
skrifterna, 2 Tim. 3: 15. Konung Jo-
safat utsända en särskild kommission
för att bafrämja folkets undervisning
Herrens lag, 2 Kr. 17: 7 f. Egentliga
skolor inrättade» först i en senare tid
enligt Josafus. Talmud nämner sasom
den förste upprättaren af goss-skolor
städerna öfv.-presten Jesus, Gamaliels
son, 64 a. Kl. Att kunskap i läsning
och skrifning emellertid var ganska all-
män i Israel redan af gammalt, synes
framgå af åtskilliga ställen. Flera af
lagens föreskrifter förutsätta skrifkon-
sten» kännedom och bruk, 4 NI. 5: 23;
17: 2, 9; 5 NI. 17: mS, o. s. v., och
en dräng från Sukkot, som Gideon fick
fatt på, upp»kref åt honom namnen på
77 personer i dan staden, Do. 8: 14.
På några ställen i G. T. läsa vm om
särskilda uppfostrare som inom förmög-
nare familjer tillsattes att vårda och
fostra barnen. En sådan fostrare, i ab.
omen, hade att från spädasta åren sköta
och tillse den han fick sig anförtrodd.
Det är detta ord omen som» i 4 NI. mm:
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
