Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Slagt...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460 SOPATRUS. -SPELA
furstliga personer, af andra som» fromma
manniskor, englar a. d. (Jfm- .01» batyd.
af ordlet Gud, sid. 155).
Sopatrus (Pyrri son, grek.) från
Barea, an af de bröder som följde Pau-
lus från Grekland till Asien, Ap. 20: 4.
- Sorek (d. ä. vinranka), den dal
der Delila bodde, Do. 16: 4, sannolikt
(len nov. Vadi Sarar, der man funnit
ruiner SurU v. om» Sara, Simson» fö-
delseort Zorga. Kanslce dalen fått sitt
namun af vinodlingen derstädes.
Sorg, sorgebetygelser, se sid. 45.
Sorgerummet, m 5. 6: m8, der
arken lemnades på batsamiten Josuas
åker, är kanske att fatta såsom» syftande
på den stora stenen, hvarpå arlcen stäl-
des, v. 54, m5, så att det ab. ordet
abe? (sorg) i v. m8 istället läsas eben
(stan).
Sosipater, an Pauli frände, från
hvilken han halsar i Ro. 16: 21.
Sostenes. 1. En synagogförastån-
dare i Korint som» för judarnas ankla-
gelser mot Paulus blaf slagen af gre-
kerna, Ap. 58: 17; kanske dans. s. följ.
2. En broder, som jamte Paulus
skref till de kristna i Korint, m Kor. 1: m.
Spanien var för ebreerna i G. T.
kändt genom fenicierna, hvilka tidigt
anlade kolonier på Spaniens södra kust,
G. T. omtalad under namnet Tarsis.
Landet var berömdt för sin rikedom på
ädla metaller, isynnerhet silfver. Efter
långvariga strider kom det hufvudsak-
liga af Spanien under Roms välde med
Numantias förstöring år 133 f. Kl. Un-
der namnet Spanien förstoclo romarna
hela halfön, äfven det nov. Portugal.
Huruvida Paulus fick sin önslean upp-
fyld att komma till Spanien, Ro. 15:
24, 28. är ej bekant.
Spann, sa Mått, sid. 357.
Spann, spännen, se Spänger.
# Sparf. Da ab. och gr. orden z~for
och struthion omfatta både sparfvar
och andra dylika småfoglar, hvilka en-
ligt lagen kunde äta», jfr 3 NI. 14: 4.
Sparfven torde särskilelt åsyftas i Ps.
84: 4; Or. 26: 2 (på hvilka st. Sv. har
,frgel). Likasom» man ännu i dag sar
gossarna på torgen i östarlandat utbjuda
till salu en knippa sparfvar, dem da
låta flaxa i luften, bundna tillsamman
m»ad benen i änden af att snöre (jfr
Job 40: 24), så synas af N. T. att sparf-
var äfven då voro an billig föda, som
Icöptas för am» ringa penning - och
ändå är ingen af dem» förgäten inför
Gud. Mat. mo: 29; Ln. 12: 6.
Sparfhök, se Hök.
Speglar, Ja. r: 23; 2 Kor. ~: m8.
De gamle» speglar voro af gjuten. po-
lerad metall, Job 37: m8 (ab.), och gåfvo
ej så alldeles tydliga bildar som vara
speglar, m Kor. 13: 12. De ebraiska
qvinnornas speglar, 2 NI. 38: 8; Es. 3:
23, liknade sannolikt de handspaglar
aman funnit i Egypten» fornlemningar.
Det var af qvinnornas kopparspeglar,
som det stora tvättkarat gjordes enligt
2 NI. 38: 8, dar orden: >tvärt emot
härarne» etc. egentligen böra hata: »af
de qvinnors speglar, som tjanade fram-
för dörren af församlingstältet.»
Spejare, tolf män af Israels stam-
mar, hvilka Mosa, efter folkets begäran,
5 NI. 1: 22, på Guds befallning utsända
ifrån öknen Paran att bespeja Kanaans
land, namligen: Sammnua, Safat, Kaleb,
Jigeal, Hosea (eller Josna), Palti, Gad-
diel, Gaddi, Ammiel, Setur, Nahabi och
Ganal. Efter 40 dagars vandringar
landet kommo da åtar och skildrade
det som att ljufligt land, visade prof
på dess fruktar, en vinranksqvist med
en drufklase, jemte granatäpplan och
fikon, hvilkat allt de buro på en stång
eller bår, man uttalade dock sin fruk-
tan för dess krigiska folk och dess fasta
städer, 4 NI. 13: 2 f. Allenast Josua
och Kalab sökte uppmuntra folket att
draga upp, 13: 3m; 14: 6 f.
Spela. Detta ord betyder vanligen
att förlusta sig road nmmmsik, sång och
dans, såsom» i 2 NI. 32: 6 (leka); m 5.
18: 7; Ja. 30: m9; 3!: 4. 1 religiös
bemärkelse brukas det i 2 5. 6:5, 2m;
Or. 8: 30, 3!. Om» Simsons spelande,
Do. 16: 25 f., var att göra komister eller
blott att såsom blind vara fienderna till
åtlöje, är svårt att säga. 1 2 5. 2: 14
afses blodig lek eller envigskamp. Så
kämpade tolf af Isbosats hjaltar och
tolf af Davids och sttmpade allesamman,
v. m5, m6.
Hänsyftningar på öfningsspel eller
folklekar har man funnit i Es. 22: m8,
om» klot eller bollar, och i Sak. 12: 3,
om lyftande af tunga stenar, s. k. kraft-
prof, an öfoing som enligt Hieronymus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
