- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
472

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Stock...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

472 5YNAGOGoa.

Synagogorna, hvillca vanligen voro
byggda på en högt belägam» plats, re-
stes antingen på allm»»än bekostnad ellen
någon gång af en em»slcild välgörare»
frikostighet, såsom» i Lo. 7: 5. Bygg-
naden var vanligen an em»kel rektangu-
lär sal med en inredning, som i någon
mån påminta om tabernaklats och temp-
lets. Den van försedd road bänkar al-
lan säten, af hvilka da främsta voro af-
sedda för de äldste och de förnäma,
Mat. 23: 6. 1 synagogan i Alaxandnia
funnos 75 gyllene stolar efter antalet
af stora rådets madlamm»»ar. Framför
bänkarna stod talarestolan och längst
fran» ett skrin eller skåp, kalladt ar-
kan, hvanuti de heliga slcniftarna förva-
rades. Denna ark hade sin plats i hu-
sats innersta dal, som alltid vatta mot
Jerusalem, så att folket alltid vid guds-
tjansten van vändt n»ot den heliga sta-
den. 1 synagogan häm»gda an lampa
med ett ständigt brinnande ljus. Nära
dörren funnos spanbösson för insamling
af frivilliga gåfvor.
1 Galilean finnas ännu ruiner af flera
gamla synagogor, såsom vid Tal Hum
(Kaparnaum ?), Kemaze (Korazin), två vid
Kefr-Benim o. s. v. Af lamningamna
synas att de vono fyrkantiga, genom
pelamnader afdalada i flera »skepp», med
tamligen höga portalen och två lägre
sidodönnar.
Hvarje synagoga hade sin förestån-
dare (arkisynagogos) allan öjverste, Lo.
13: 54; Ap. sS: 8, 57, biträdd af att
antal äldste, Lo. 7: 3, hvilka också kal-
las synagogföreståndare, Mar. 5: 22;
Ap. m3: m5. De utgjorde tillsamroan
den myndighet som vakade öfvar tulct
och ordning inom försan»lingen, sa tex.
Jh. 9~ 22; 52: 42; 56: 2. Vidare fans
der en tolk (n»etungeman) son» öfver-
satte den ab. texten på det af folket
fönstådda språket. De judiska källorna
omnämna denjen»te en befattning undan
namnet scheliach zikkur, d. ä. försam»»-
lingens on»bud ellen sändebud; så kal-
lades dan som uppläste bönamna vid
gudstjanstan och som denjemte tjem»st-
gjorde som synagogan» sekreterare el-
ler ombud. Några mena doclc att det
anförda nan»nat ej var an titel för en
bestämd person, utan blott an benän»-
ning som för tillfället gafs an byar »om
föreläste bönarna å försam»»lingans väg:
nar. Vidare funnos diakonen eller al-
mosesamlare (gabae zadaka) san»t slutli-
gen en vaktmästare ellen tjenare (chaz-
zan), son» hade att framtaga böckerna,
Lo. 4: 57 f., sötja för lokalen» renhåll-
ning, verk»tälla bestraffning o. s. v.
Slutligen funnos der s. k. batlanirn,
sledighetsmenniskorna, mo män, hvilka
alltid »Iculle infinna sig vid gudstjen-
stan för att synagogan aldrig måtte vara
tom. Antingen voro de förmögna män
som hade sid att va ra lediga, ellen be-
talades de för att -bevista gudstjensten.
Hvarja symmagoga utgjorde att sjelf-
ständigt samfund för sig men undamhöll
doclc ordentlig förbindelse med andra
synagogon.. Såsom en andlig domstol
hade dan magt att sätta i bann och
gissla förbrytare, Mat. 50: 57; 23: 34;
Mar. 53: 9; Lo. 52: mm. Så bekänner
ock Paulus, att han ofta i synagogonna
l»udflängt och pinat Jesu bekännane,
Ap. 22: 59; 26: mm.
Gudstjensten i synagogorna firades
på tre dagar i veclcan, neml. sabbaten
(lördag), måndagen och torsdagen; hö-
nestundanna vono dan tredje, dan sjette
och dan nionde timmen (kl. 9 f. m.,
12 midd. och 3 a. m»».), på ab. scha-
charit, mincha och aramlit; jfr Ps. 55:
sS; Da. 6: mo; Ap. 2: m5; 3: 5; 50:
30. Da olika könen voro »Icilda genom
an låg mun ellen skärm; i senare tider
fingo qvinnorna sin plats på läktare.
Till gudstjensten hörda bön, sång,
biballäsning med förklaring, on»skänal-
sens fömrättanda samt lagstadgade tvag-
ningar. Något offrande har aldrig egt
rum i synagogorna. Böner och sånger
voro hufvudsakligen hemtade ur psal-
taran, dan äldsta af alla liturgiar och
psalmuböclcen.
Dan första hönan, som hetta Schema
allan Keriat Schema, bestod af två in-
ledande välsignelser samt uppläsning af
(de tio buden och) åtskilliga stycken
ur Moseböckerna, narol. 5 NI. 6: 4-9;
51: 53-25; 4 NI. 55: 37-45. Sedam»
upplästes de s. Ic. schemone esre allan
aderton, en samling böner och välsig-
nelser. En af dem lyder så:
»Förläna frid, sällhet, välsignelse,
nådl, barn»hartighat och m»»adlidande åt
oss och åt hela ditt folk Israel. Vår
fader, välsigna oss alla gau»amssan»t n»ed
ditt am»sigtes ljus, ty i ditt ausigtes ljus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free