Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Stock...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474 5vNn.– svNOoFFER.
bot efter 30 dagar, vardt han åter u~»p-
tagen. Jemmmta dessa grader näms»na se-
nare rabbinan Schammata såson» dan
högsta ud» svåraste graden, d. ä. ute-
slutning för alltid. Denna åtslcilm»ad
mellan 3 graden än emellertid enligt
Kail en uppfinning från 5525. (An-
chäol. p. 357).
Anspelningar på dan judiska sym»a-
gogbannlysm»ingen Iman man trott sig
finna i vissa Pauli uttryck rörande den
kristna församlingstukten, m Kon. 5:5;
56: 22; Gal. 5: 8 f.
Stora synagogan än i de rabbinska
traditionerna namnet på an rådsförsam»»-
ling allan ams synod af 520 män, som»»
efter judafolkets åtamkon»st från Babel
ladda det religiösa maform»»ationsvarkat,
sam»»lada da heliga skrifterna och ord-
nade dem till ett afslutadt helt, revi-
derade och bestämda texten och insatta
vokaltacknen, faststälda synagogguds-
tjenstan, immstiftade Punin»festen, sanktio-
nerade de aderton välsignelsarna (sa
ofvan sid. 472) o. s. v. Som»» första
presidenten i detta Icollegiuns nän»nes
prastan Esra. Om denna synod finnas
emellertid icke några historiska upp-
gifter äldre än i den talroudiska skrif-
ten Pirke Abot on»kring 2:a årl». a. Kl.
Hvanken i G. T., hos Josefus allan Filo
nän»nas darom. Blott så mycket frans-
går af Nehem»»ias bok, att kring Esma
slöto sig att antal from»»me och fram-
stående män som» arbetade under hans
ledning, Nab. 8: m3; mo: m f.
Synd. Detta ord, hvilket oftast be-
tecknar dan rubbning son» genom» synda-
fallet, m NI. 3, inkommit i n»anniskans
lif, fiendskap n»ot Gud, Ro. 8: 7, ud»
brott mot hans lag, m Jh. 3: 4, står på
ett par ställen i betydelsen af syndig
eller syndare, »åsolm» i Ro. 7: 7, »är
då lagen synd?» d. ä. syndig, hvillcet
framgår af motsatsam» i v. 52, »lagen
än helig»; och i 2 Kor. 5: 25, om»» att
Gud gjorde Kistus till synd, d. ä. till
syndas», »behandlade honom som en
syndare, i det han lät honom» dö den
(löd som var syndare» löns (May).
Andra fatta ordet hän i betydelsen af
syndoffer.
Om him’nelsskriande synder jen»för
m NI. 4: mo; 58: 20; 2 NI. 3~ 7, 9; 22:
23, 27; Hab. 2: mm; JaIc. 5: 4; om
synd mot den helige anden, Mat. 52:
35 f.; Man. ~: 28 f.; Lo. 52: mo; Eb.
6: 4 f.; 50: 26 f.; m Jls. 5: m6.
Syndafloden, sa sid. 524, notan.
Syndalen, Es. 22: 5, 5, namn på
J erusalan», da gudomliga synemnas ut-
gångspunkt och föremål.
Syndens menniska, sa Antikrist.
Syndoffer och Skuldoffer voro i
den isnaelitiska tempeltjenstan de två
offararten, i hvilka försoningans’ nödvän-
dighet och betydelse isynnerhet trädde
fram». Medan de öfriga offren, såsom
brännoffan, tackoffan och spisoffen, före-
trädesvis voro ämnade att tjana såsom
ett uttryck för dan tillbedjandas fulla
hängifvanhat åt Gud i en honom väl-
behaglig sjalfuppoffning - hvanföre de
ock kallades offer af an för Gud ljuflig
1okt -, så vono denamot syndoffren och
skuldoffran egentliga försoningsoffer,
ämnade att tjena som ett uttryck för
m»»öjliggönandet af syndaren» framträ-
dande inför den heliga genom syndens
försoning. Trots de väsentliga skiljak-
tigheter som fönafinnas mellan syndoffnet
och skuldoffnat, fans dock mellan dem
an betydelsefull likhet just i nämda
hanseanda, hvarföra det ock i att visst
fall hatar, att san»m»a lag skulle gälla
för den» båda, 3 NI. 7: 7.
Ann»ärkas bör till an början, att icke
hvamja synd eller öfvertmädalse kunde
försona» genom» dessa försoningsoffer,
utan endast sådana som begåtts af för-
saelsa, ovansam»»bet ellen svaghet, 3 M.
4: 2; 5: 55, iS; 4 NI. 55: 22, 29, byar-
emot den som syndade i fräckt öfvan-
mod, »m»sad lyft hand», skulle utrotas
ur folket, v. 30. Dock iclca så att för-
stå, att hvarje uppsåtlig eller öfvemlagd
synd uteslöt möjligheten af försoning,
ty bland da i hithörande lagrum upp-
räknade synden nämnuas flera som ej
kunna betraktas annat än som»» »upp-
såtliga synder», t. ex. i 3 NI. 6: 2. Se
nedan undan Skuldoffi-en, n:o 3.
Synd~-en (ab. chattat, synd, synd-
offer) voro af två klasser, dels allmänna,
dels spaciala.
A) Allmänna syndoffer voro följande:
m) för hela folket: vid nymånads-
festen, 4 NI. 28: 55, vid påsken, 28:
22, vid pingsten, 28: 30, vid basun-
festen, 29: 5, vid löflsyddofasten, 29:
m6, och på dan stora försoningsdagen,
3 NI. »6: 5, 9, 55 f.; 4 NI. 29: 15,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
