Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Syner...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 sYaoFENIcE.-sA.
under Imvilket Palestim»a och jmmdlam-mse nu
lydde och vissa tidler ledo svårt betryck,
försvagades snart af inre stridigheter och
blaf slutligen under Pompejus år 64 f.
Kl. an romersk provins, Luk. 2: 2. Af-
van Palestina räknades vid denna tid
som an del af Synen. Judaan och Sa-
manien styrde» äran 6-41 a. Kl., och
efter år 44 hela Palestina, af prokura-
tonar, som stodo under provinsen Synen»
ståthållara. Jfr sid. 230, 266.
1 detta Synen vann kristendomen
snart insteg, och i Synen» hofvudstad
Antiokia van det läm-junganne först kal-
lades kristne, Ap. 51: 59, 26.
Anaberm»a Icalla Synen Suria eller
oftare el-Schåm (landet till vanster 1.
norr, i motsats till gemen, högar, allan
Arabien) och inbegripa derunden äfven
Palestina (Filistin). Turlcarna Icalla det
Suristån. De indelade det i fem go-
vamnan»ant: Alappo, Tnipolis, Damaskus,
Sajda (1. Akka) och Palestina, en in-
delning som dock mycket förändrats
under tidernas lopp. 1 senare tiden han
(lat varit deladt i tvenne höfdingedömen,
Damaskus och. Aleppo; i nyaste tid
har äfvan Jerusalem» fått an guvernör
allan zokli.
Befolkningen i det nov. Synen be-
står af synen, greken, araber, tumkan,
judar och frankar (european); till rali-
gmonan äro da muham»»madanar, kristna
och judar, utom andra små saktan. Mo-
hammedanarne äro ung. ~/» af befolk-
ningen. Da kristne äro till största da-
len af den grekiska kyrkan med patri-
arker 1 Jerusalem (för Palestina) och
Barfmt (för det öfriga Synen); under dem»
lyda biskopar (matmåner) i Alcka, Petra,
Betlalmam etc. 1 Jerusalem fim»nas arma-
niska och koptislca jakobitam. Den syrisk-
jakobitiska kymlcan, son» ännu begagnar
dan gamla syrislcan till kyrlcospråk, har
an patriark i Diarbelcn vid Tignis. Af
den nom. katolslca kyrlcan finnas flera
»aktar, såsomn unarada gralcen och syniske
katoliker, hvilka få fira sin massa på
arabiska. Till katolikenna höna äfvan
maronitarne, som fira massan på syniska;
da bo isynnerhet på Libam»on, öfver
200,000. Judarna äro ock af många
olika slag, såsom Se/ardim, spansk-
portugisiska judar, som utvandrade från
Spammian och ännu tala an förbråkad
spanska; Aschkenazi,n från Ryssland,
Tyskland, Holland etc., som tala s. k.
judetyslca; dessa åter äro också af olika
Iclasser, såsom Feruschi,n (fanisaan), Gha-
sidim 0. s. v.
Afven bland muhammedanerna fin-
na» »akter; den i Synen mast frans-
stående bland dessa är de s. k. Metå-
vile i norra Palestina och på Libanon,
representanten för den persiska muham-
medanismen, schtite,-nas sakt, som er-
Icänner Muhammed» måg Ahi såson» gu-
dom»»lighatens uppenbarelse; andra »akter
äro Ismailierne och iVosairierne i norra
Synen, hos hvillca finnas an mängd
vidskepelse från dan syniska hadnatidan;
druserne på Libanon, som tro på an
Guds uppenbarelse i an viss Hakim,
som an gång »Icall åtamlcon»ma och stifta
att stort rike, då l»ela verldan skall om~
vändas till deras religion. Protestantar
finm»as oclc med att antal af omlcring
500 n»adlen»mar, isynnerhet i Baråt,
Sajda och några byar på Libanon, un-
der ledning af amerikanska missionärer.
Så erbjuden Synen» befolkning, som
tillsaromnan torde uppgå till knappast 2
millioner, an brokig blandning af natio-
nahiteten och religioner.
Syrofenice, Mar. 7: 26, det gamla
Fenician, som undan romerska tiden
hörda till dan romerska provinsen Sy-
mman. Dan hedniska qvinnan som sökta
hjalp hos Jesus för sin besatta dotter
och genom sin tro väckte hans förun-
dran, kallas hos Mankus an syrofenici-
ska, men l»os Matteus en kananaiska,
Mat. 55: 22, ty äfvan fanicienne voro
ett Icananeiskt folk.
Syster. Detta ord har hikasom
ordet broder äfvan an allmännare be-
tydelse af slägtskap, 4 NI. 25: m8, till-
gifvanhat, Hö. 4~ 9, allan gemenskap,
Ro. m6: 5; jfr Mat. 12: 50. Så be-
nämnas ock beslägtade folk eller städer,
Ja. 3: 7; Ha. mG: 46. 1 bildspråket
brukas ordet äfven om andra fören»ål
än menniskor. Job kallade förgängel-
sen »mo fader och maslcarna sin moder
och sin syster, Job 57: 54. Jfr Or. 7:
4, »Säg till vishaten: du än min syster.>
Aktanslcap med syster var i lagan
förbjudet, 3 NI. sS: 9 5 NI. 27: 22;
Ha. 22: II.
Om ~esu systrar, se sid. 211.
Syzygos, se Paulus, sid. 3~7.
Så, se Mått, sid. 319.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
